Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ska utlandet få bestämma din lön?

Sverige liksom övriga västvärlden är utsatta för en låglönekonkurrens, som vissa ekonomer menar bara kan mötas med en anpassning av våra egna löner. Annars kommer ännu fler jobb att slås ut och arbetslösheten permanentas på en hög nivå.
Publicerad
Pressen mot de svenska lönerna kommer från de nya EU-medlemmarna i östra Europa och Asiens explosiva ekonomier, där miljoner arbetstagare väntar på att få ta över de gamla industriländernas produktion av varor och tjänster. Pressen kommer också från utländska entreprenörer som erbjuder jobb i Sverige till dumpade löner. Exemplet Vaxholm är en vattendelare. Ska svenska löner och kollektivavtal gälla alla anställda - även tillfälligt hitresta - eller kommer EG-domstolen att ge klartecken till konkurrens på olika villkor?
Efter it-kraschen frystes eller sänktes de uppblåsta lönerna i många konsultbolag. Det skedde under fackliga protester men var inget som gemene man reagerade över. I Tyskland har facket gått med på längre arbetstid till oförändrad lön för att rädda jobben i bilindustrin. Även det ett slags lönesänkning.
Nationalekonomerna Mats Persson och Marian Radetzki anser att en löneanpassning måste ske över alla branscher. Går det inte att faktiskt sänka lönerna - eller frysa dem - bör samma effekt åstadkommas genom att släppa loss inflationen.
Det borgerliga regeringsalternativet bäddar i sin valkampanj för ett arbetsliv med lägre löner. "Man ska inte förakta jobb med låg lön". Sänkt a-kassa och ökade egenavgifter ska sporra folk att ta jobb till löner vi vanligtvis inte accepterar. Hushållsnära tjänster är en variant.
Arbetslivsminister Hans Karlsson ser ingen skillnad mellan vår tids globalisering och den strukturrationalisering som slog ut svensk varvs- och tekoindustri på 60- och 70-talen. Lösningen stavades då som nu solidarisk lönepolitik. Jobb som inte betalar sig bör försvinna. Det är motsatsen till den protektionism som länge präglat USA och Frankrike, där värnandet om de befintliga inhemska jobben är en nationell prioritet.
En skillnad är nog att dagens företag flyttar jobb till Indien och Kina inte enbart för de låga lönernas skull. Fackliga representanter på Ericsson har återvänt från studiebesök och berättat om den höga kompetensen, att det ofta är anställda med akademisk utbildning i alla led, i FoU såväl som produktion. Indien har sexton miljoner civilingenjörer. Varannan kinesisk tonåring är intresserad av teknik mot en av tio i Sverige.
Det behöver inte betyda att vi måste sänka lönerna i Sverige. Däremot är det nödvändigt att vi själva täcker upp den kompetensbrist som lockar företag som IBM att lågprisimportera indiska konsulter.
Många svenska företag flyttar ut produktion i onödan, menar Nutek och Chalmers. Produktiviteten kan i stället ökas med 30-50 procent. Och kringtjänster som finansiering och utbildning blir en allt viktigare konkurrensfaktor när sysselsättningen minskar i traditionella industribranscher.
Facket kommer inte att gå med på sänkta löner i nästa avtalsrörelse. Men insikten om nyföretagandets betydelse kommer att öka. Behovet av entreprenörer, innovatörer, patent, forskning och avknoppning blir en del av den fackliga retoriken. I väntan på att lönerna höjs i österled måste hundra blommor blomma i väst.
BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.