Sjuktalen är långt ifrån lika höga som de var i början av 2000-talet men antalet sjukskrivna ökar - för tredje året i rad. I Försäkringskassans senaste prognos som lämnas till regeringen inför budgeten spås ännu fler sjukskrivna än förväntat. Det innebär att utgifterna för sjukpenningen blir en miljard högre för statskassan i år än regeringen tidigare trott, och 2,8 miljarder högre nästa år.

Bakom ökningen finns stressrelaterad ohälsa och psykisk ohälsa som kräver längre sjukskrivning som bipolär sjukdom och återinsjuknande i depressioner. Lindrigare depressioner ökar inte i samma utsträckning, enligt Försäkringskassans prognos.

- Det är inte särskilt förvånande. Att det finns en utbredd stress på arbetsplatserna är något vi varnat för under lång tid och som många av våra undersökningar visat, säger Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO.

Han anser inte att de ökade sjuktalen är en konsekvens av regeringens politik, utan mer en utveckling som pågått de senaste två decennierna med allt mer slimmade organisationer.

- Det handlar om en underliggande problematik om hur vi organiserar arbetet - tiden räcker inte till. Allt fler känner sig stressade över att det är alldeles för mycket att göra, alldeles för dålig bemanning och för dåligt stöd i arbetet, vilket innebär att man måste jobba över för att göra jobbet klart, säger Roger Mörtvik.

- Många upplever också att arbetsuppgifterna inte är kopplade till deras yrke, man måste utföra uppgifter som tidigare gjordes av någon annan och hinner inte med det som är det med viktiga jobbet. Nyckeln i det här är att man måste känna att man har tillräckliga förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb; man ska inte behöva ta hem jobbet eller vakna mitt i natten. Det är en fara när jobbet börjar inkräkta på den tid som ska vara rekreation.

Vilka insatser bör göras för att motverka utvecklingen?
- Det finns ingen enkel lösning. Men arbetlivspolitiken och arbetsmiljöfrågorna måste uppgraderas. Under ekonomiska kriser glömmer man ofta bort hur folk har det på jobbet. Det behövs mer resurser till forskning och utveckling, och att man lyfter fram goda exempel på vad som funkar. Det är viktigt att frågan om arbetets innehåll får ta större plats i det fackliga arbetet, jag tycker att diskussionen om vad det goda arbetet är har försvunnit, facken har ett eget ansvar där.