Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sjuka och äldre sägs upp först

Näst efter visstidsanställda är det de äldre och långtidssjukskrivna som företagen först gör sig av med vid neddragningar.
- Det här visar att man passar på att säga upp svagare grupper i situationer med arbetsbrist, säger Unionens ordförande Cecilia Fahlberg.
Linda Svensson Publicerad

Unionen har skickat en enkät till sina 3 000 klubbar. Runt 1 000 har besvarat frågorna rörande varsel, uppsägningar och andra åtgärder som kan minska företagens kostnader. I de företag där det förekommit varsel och/eller uppsägningar det senaste halvåret uppger fyra av tio klubbar att företagen är intresserade av att säga upp vissa grupper. Främst är det visstidsanställda, vilket inte förvånar Cecilia Fahlberg.

- Inte förvånande, men oroande. Det ligger ju kanske i sakens natur att man avslutar de tidsbegränsade anställningarna först. Men det är också viktigt att komma ihåg att antalet visstidsanställningar har ökat de senaste åren. Vårt huvudmål är alltid att en anställning ska vara tills vidare. Men så länge vi inte är där måste vi göra allt för att se till att de visstidsanställda har samma trygghet vid uppsägningar som tillsvidareanställda.

Främst handlar det om omställningsavtalet, som ger uppsagda tjänstemän stöd och hjälp till omställning när jobbet går förlorat. Unionen kan i kollektivavtalsförhandlingar jobba för att också visstidsanställda omfattas av stöd från TRR.

Klubbarna har i enkäten också fått svara på om företagen har föreslagit några åtgärder kring löner och arbetstider. I 35 procent av företagen har ledningen till exempel framfört önskemål om sänkta eller frysta löner, eller kortare arbetstid.

- Vi ser stora risker med lönesänkningar och lönefrysningar. Man räddar inte långsiktigt ett företag på det sättet. Sedan är det allt som kan drabba individen i form av lägre a-kassa och sjukförsäkring. Man kan förstå det behjärtansvärda i att vilja ställa upp solidariskt för sitt företag, och tar man ut lite komptid är det mindre allvarligt, Sedan är det viktigt att det inte sker påtryckningar på individerna, säger Cecilia Fahlberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.