Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

För sjuk för heltid då fick han sluta

Efter 32 år på samma företag fick Anders Åre­sten gå från sitt jobb. Han var för sjuk för att jobba heltid. Trots att arbetsgivare har skyldighet att anpassa jobb till arbetsskadade smiter många undan sitt ansvar för rehabilitering.
Johanna Rovira Publicerad
- Tidningen har varit mitt liv, säger Anders Åresten, före detta chef på distributionen på Upsala Nya Tidning, UNT.

Anders Åresten började sälja söndagstidningar redan som tioåring och fortsatte därefter som tidningsbud.  1976 blev han chef på Svenska Dagbladets Uppsalakontor och fyra år senare  headhuntades han som chef till ett annat distributionsföretag som så småningom togs över av UNT.  

Vid sidan om jobbet har Anders alltid varit aktiv i en mängd olika sammanhang, bland annat i Unionens regionstyrelse och suttit med i klubbstyrelsen på företaget. Inte ens en hjärtoperation 2005 fick honom att slå av på takten, men när arbetsgivaren beslutade sig för att utan kompensation höja veckoarbetstiden och Anders fick för snäva tidsramar för ett projekt, orkade han inte längre. Anders Åresten blev sjukskriven för utmattnings­depression.

När han så sakteliga börjat läka och ville börja jobba igen, blev det tvärstopp.

- Enligt läkarna får jag bara jobba halvtid, men arbetsgivaren hävdade att det inte fanns några halvtidstjänster på företaget, säger Anders Åresten.

Hans egna förslag hur man skulle kunna skapa en ny tjänst avvisades bestämt - man vägrade rucka på den organisation och arbetsfördelning som fanns. I stället blev Anders erbjuden att köra budbil på eftermiddagarna eller tidningar på nätterna.

- Eftersom jag tar stark medicin är jag förbjuden att köra yrkesmässig trafik, säger Anders Åresten och visar en dosa på bröstet som är till för att dämpa den kroniska smärta han lider av efter att ha fått en protes  på en bit av aortan inopererad.

När man inte kom längre sades Anders Åresten upp på
grund av arbetsbrist och fick med sig en årslön som plåster på såren. Fast såren sitter betydligt djupare än så.

- Jag tycker arbetsgivaren har betett sig svinaktigt med tanke på mina tjänsteår. Jag hoppas verkligen att mitt fackliga engagemang inte hade något med arbetsgivarens agerande att göra, men jag kan inte utesluta det. Jag var rätt hård i förhandlingarna, säger Anders Åresten.

-  Man behöver ju inte vara ett matematiskt geni för att räkna ut att mitt avgångsvederlag hade räckt till halvtidslön under två år. Då hade jag kunnat dela med mig av mina erfarenheter. Och vem vet hur det hade varit om två år? Då fyller jag 63 och kanske hade tagit ut pension.

Pension är inte aktuellt än. Anders Åresten har haft turen att få ett tillfälligt halvtidsjobb på en stiftelse och trivs utmärkt med både sina nya arbets­uppgifter och arbetskamrater.

- Jag vill ju arbeta. Jag är en aktiv person och man blir inte bättre av att bara sitta hemma och titta in i väggen.

Tack och lov fick jag ett jättebra arbets­betyg av min förra chef innan han slutade. Och både före, under och efter förhandlingarna med UNT har jag haft ett stort stöd från Unionens Upp­salakontor, säger Anders Åresten.

Fakta

Så säger lagen:
  • Arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljölagen se till att det finns en lämplig organisation för arbetsanpassning och rehabilitering. Den ska dels uppfylla arbetsmiljölagens krav, dels bestämmelserna i 30 kapitlet i Socialförsäkringsbalken.
  • Arbetsgivaren ska även ta hänsyn till arbetstagarnas särskilda förutsättningar för arbetet genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd. Inriktningen bör vara att den anställda ska fortsätta arbeta i företaget.
Källor: Forsakringskassan.se, Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.