Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

SIF:s Lars-Bonny Ramstedt: Vansinnigt resultat av en dom i AD

Publicerad

SIF:s Lars-Bonny Ramstedt:
"Vansinnigt resultat av en dom i AD"

– Maktlösheten gäller inte bara IBM. Svensk arbetsrätt har tidigare inte gett bolag rätt att ensamma diktera sämre anställningsavtal. Nu tycks det vara fritt fram, säger biträdande förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt.

Han refererar till att man av hävd alltid löst in t ex bilförmåner med höjd lön.
Arbetsgivarna hänvisar till en sex år gammal AD-dom som sägs ge rätt till ensidiga diktat.

– Ja och våra jurister ger dem rätt. Personligen hade jag velat pröva IBM-fallet i Arbetsdomstolen. Men då hade de IBM-anställda riskerat sina jobb. Vi kunde inte annat än att råda dem att skriva på.
– Om någon vill ta strid ställer vi naturligtvis upp och gör vårt yttersta.
Kan en anställd som vägrar gå med på omförhandling och försämring av sitt anställningsavtal bli uppsagd med åberopande av arbetsbrist?

– Ja, enligt juristernas tolkning.
IBM-klubben kommer med svidande kritik mot dagens kollektivavtal?

– Jag förstår att de är upprörda. Avtalen reglerar löneökningar och ger tydligen ingen garanti mot lönesänkningar. Håller Verkstadsföreningen fast vid sin tolkning måste vi med konfliktvapnets hjälp agera i nästa avtalsrörelse.
Vad gör ni nu?

– Vi ska agera den politiska vägen och sätta press på lagstiftarna för att ändra ett vansinnigt resultat av en dom i AD. Nästa gång kan det gälla en stor lönesänkning eller att halva lönen görs rörlig. Då är det snart 1920-talets villkor som gäller.
Samförståndsandan är borta, hävdar sifarna på IBM. Hur rimmar det med det fina samarbete ni säger finns kring industriavtalet?

– Det rimmar illa. Det är en sak att multinationella bolag inte ger mycket för svenska spelregler, även om de borde ta seden dit de kommer. Men att svensk verkstadsindustri, via VF, backar upp dem är ofattbart.

TOMMY ZETTERWALL © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.