Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

SIF:s Barbro Sundqvist: Var försiktig med DECT-telefoner

Publicerad

SIF:s Barbro Sundqvist:
"Var försiktig med DECT-telefoner"

Använd gärna DECT-telefoner. Men var försiktig. Det säger Barbro Sundqvist, chef för SIF:s arbetsplatsenhet.


Efter artiklar i siftidningen där arbetsmiljöexperten Bruno Hagi varnat för risker med digitala trådlösa telefoner, så kallade DECT-telefoner, har uppmärksamheten blivit stor.
SIF:s kansli har blivit nerringt av oroliga som undrat om telefonerna egentligen är farliga, och hur man i så fall kan skydda sig.
- Sanningen är att man inte vet om de är farliga eller inte, säger Sundqvist, som är chef för den enhet inom SIF där Bruno Hagi arbetar och som bland annat utreder arbetsmiljöproblem.
- Forskarna är oense om vilka de långsiktiga effekterna är. Men det finns faktiskt människor som upplever sig ha besvär på grund av DECT-telefonerna. Trots att branschen säger att de inte kan vara farliga. Därför menar vi att det finns anledning att vara försiktig i nuläget.
Barbro Sundqvist tycker att DECT-telefoner i grunden är ett bra hjälpmedel.
- Vi använder dem ju själva inom SIF. Det är inte så att förbundet varnar för telefonerna som sådana. Däremot vill vi att den teknik som används ska bli så bra som möjligt. Tekniken kan göras bättre, och forskningen tar fram nya fakta, säger hon.
SIF har inte antagit någon formell policy i frågan. Däremot har kansliet en intern rekommendation, som man också delar med sig av när oroliga hör av sig.
- Framförallt vill vi att man ska ägna sig åt hela miljön på det moderna kontoret. Trådlösa telefoner är bara en del, säger Sundqvist.

SIF rekommenderar:
- att DECT-telefoner ska vara ett komplement till trådbundet telesystem, det vill säga en hjälptelefon
- att så snart som möjligt flytta över ett samtal till en vanlig telefon
- att alltid använda head-set
- att undvika att bära telefonen närmast kroppen hela dagen
- att vid varje inköp kräva att leverantören presenterar hur mycket strålning modellen ger ifrån sig, så kallade SAR-värden.

MAGNUS A JACOBSSON © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.