- Jag vill inte spekulera i vad det här får för konsekvenser, men att det blir sådana är ju klart, säger Jan-Olof Brink, Sifklubbens ordförande på Kockums i Karlskrona.
Kockums lever i huvudsak på beställningar från det svenska försvaret. Drygt 40 procent av produktionen går i dag på export.
Vid varvet i Karlskrona byggs en u-båt, med egenskaper som gör att den kan vara under vattnet i ett par månader, och ytstridsfartyget "Visbykorvetten", som är konstruerad så att den är svår att upptäcka med exempelvis radar.
Varvet bygger också större och mindre båtar för minjakt, däribland minjaktsfartyg och självgående minsvepare.
Att ta fram en ny båt är en dyr, lång och komplicerad process.
När den svenska marinen behöver en ny modell vänder den sig till Försvarets materielverk, FMV. Då verket gjort en offentlig upphandling görs en beställning till en producent inom försvarsindustrin, som Kockums.
- Sedan har vi ett ständigt pågående samarbete med FMV där vi utformar och utvecklar båten, så att den blir skräddarsydd utifrån kundens önskemål, förklarar Jan-Olof Brink.
Hur lång tid tar det att utveckla en ny modell?
- Om man tittar på Visbykorvetten så kommer det att ha tagit 22 år från det att Försvarets materielverk gjorde sina förstudier tills korvetten tas i drift den 1 januari 2009, som försvarsmakten bestämt.
För några år sedan pågick det så kallade Vikingprojektet, där Sverige, Danmark och Norge skulle ta fram en ny u-båt tillsammans. Sedan Danmark och Norge hoppat av projektet har det varit oklart hur det blir med u-båten.
I regeringens budgetproposition framgår att försvarets materielanslag ska minskas med sammanlagt nära två miljarder kronor de kommande tre åren, som en del i en mer långsiktig materielbesparing på mellan tre och fyra miljarder.
Regeringen har förklarat att man inte tänker finansiera utvecklingen av nästa generations ytstridsfartyg eftersom man anser att det innebär för stora ekonomiska risker.
Om man tänker betala för den fortsatta utvecklingen av den nya u-båten är ännu ovisst.
Vad händer om ni inte får fortsätta utveckla u-båten för den svenska marinen?
- Utvecklingskostnader inom militär industri är rysligt konventionell och reaktionär och jag tror det blir väldigt svårt att få utländska kunder att använda vårt u-båtskoncept, säger Jan-Olof Brink.
- Det ligger åratals utveckling bakom det u-båtskoncept vi har i dag. Och om Sverige inte går vidare måste någon annan nation hänga på eller också får vi börja från början utifrån de behov som en ny kund kan ha.
Kockums har i dag en orderstock på 3,2 miljarder kronor och full produktion i ett och ett halvt år framöver.
Varvet och dess tyske ägare, ThyssenKrupp Marine Systems, satsar nu mycket på att försöka sälja ubåtar och ytstridsfartyg.
Överlever ni utan beställningar från det svenska försvaret?
- Det måste vi göra. Och vi har ett visst stöd från våra tyska kamrater. I dagsläget gäller vår oro i första hand u-båtarna eftersom frågan om ytstridsfartygen ändå ligger några år framåt i tiden.
Jan-Olof Brink påpekar att det inte bara är de anställda vid Kockums som drabbas av regeringens besparingar.
- Vi har ju också väldigt många underleverantörer.
Kockums har 1100 anställda, varav 850 i Karlskrona och 250 vid teknikutvecklingsavdelningen i Malmö.
ANITA TÄPP
Kockums lever i huvudsak på beställningar från det svenska försvaret. Drygt 40 procent av produktionen går i dag på export.
Vid varvet i Karlskrona byggs en u-båt, med egenskaper som gör att den kan vara under vattnet i ett par månader, och ytstridsfartyget "Visbykorvetten", som är konstruerad så att den är svår att upptäcka med exempelvis radar.
Varvet bygger också större och mindre båtar för minjakt, däribland minjaktsfartyg och självgående minsvepare.
Att ta fram en ny båt är en dyr, lång och komplicerad process.
När den svenska marinen behöver en ny modell vänder den sig till Försvarets materielverk, FMV. Då verket gjort en offentlig upphandling görs en beställning till en producent inom försvarsindustrin, som Kockums.
- Sedan har vi ett ständigt pågående samarbete med FMV där vi utformar och utvecklar båten, så att den blir skräddarsydd utifrån kundens önskemål, förklarar Jan-Olof Brink.
Hur lång tid tar det att utveckla en ny modell?
- Om man tittar på Visbykorvetten så kommer det att ha tagit 22 år från det att Försvarets materielverk gjorde sina förstudier tills korvetten tas i drift den 1 januari 2009, som försvarsmakten bestämt.
För några år sedan pågick det så kallade Vikingprojektet, där Sverige, Danmark och Norge skulle ta fram en ny u-båt tillsammans. Sedan Danmark och Norge hoppat av projektet har det varit oklart hur det blir med u-båten.
I regeringens budgetproposition framgår att försvarets materielanslag ska minskas med sammanlagt nära två miljarder kronor de kommande tre åren, som en del i en mer långsiktig materielbesparing på mellan tre och fyra miljarder.
Regeringen har förklarat att man inte tänker finansiera utvecklingen av nästa generations ytstridsfartyg eftersom man anser att det innebär för stora ekonomiska risker.
Om man tänker betala för den fortsatta utvecklingen av den nya u-båten är ännu ovisst.
Vad händer om ni inte får fortsätta utveckla u-båten för den svenska marinen?
- Utvecklingskostnader inom militär industri är rysligt konventionell och reaktionär och jag tror det blir väldigt svårt att få utländska kunder att använda vårt u-båtskoncept, säger Jan-Olof Brink.
- Det ligger åratals utveckling bakom det u-båtskoncept vi har i dag. Och om Sverige inte går vidare måste någon annan nation hänga på eller också får vi börja från början utifrån de behov som en ny kund kan ha.
Kockums har i dag en orderstock på 3,2 miljarder kronor och full produktion i ett och ett halvt år framöver.
Varvet och dess tyske ägare, ThyssenKrupp Marine Systems, satsar nu mycket på att försöka sälja ubåtar och ytstridsfartyg.
Överlever ni utan beställningar från det svenska försvaret?
- Det måste vi göra. Och vi har ett visst stöd från våra tyska kamrater. I dagsläget gäller vår oro i första hand u-båtarna eftersom frågan om ytstridsfartygen ändå ligger några år framåt i tiden.
Jan-Olof Brink påpekar att det inte bara är de anställda vid Kockums som drabbas av regeringens besparingar.
- Vi har ju också väldigt många underleverantörer.
Kockums har 1100 anställda, varav 850 i Karlskrona och 250 vid teknikutvecklingsavdelningen i Malmö.
ANITA TÄPP
