Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

SIF-pengar till läromedel

Publicerad

SIF-pengar till läromedel

SIF:s extrakongress beslöt som väntat att avsätta 350 miljoner ur reservfonden till kompetenshöjning.

Yrkesverksamma medlemmar som vill studera kan få högst 2 500 kronor per termin och 10 000 kronor inalles. Stödet kan sökas tidigast i januari nästa år mot kvitto på inköpt litteratur.
Pengarna förväntas räcka i ungefär tio år. I övrigt är många detaljer kring handläggande stiftelse ännu inte klara, enligt förbundssekreterare Anders Widlund.
För vilken sorts studier kan man få litteraturstöd?

– Studier som antas höja ens kompetens och som är av viss omfattning. Fem poäng eller motsvarande fem helveckors heltidsstudier, är det tänkt. Alltså inte studiecirklar i exempelvis språk, fastän även sådant kan vara bra i yrket.
Gäller erbjudandet även arbetslösa?

– Ja, självklart. Däremot inte studerandemedlemmar.
Finns det några åldersgränser?

– Nej.
Måste man skatta för stödet?
– 
Nej.
Varför bara läromedel? Någon kanske lånar böcker men skulle behöva pengarna till annat?

– Någonting måste man välja. Om vi exempelvis skulle täcka inkomstbortfall på grund av studier skulle det bli skattepliktigt.
Om man arbetar full tid och studerar på fritiden?

– Då är man berättigad till stödet.
Du har uttryckt irritation över att regeringen inte har anvisat några pengar till kompetenshöjande åtgärder i budgetförslaget.

– Ja, och trots att det var regeringen som bad arbetsmarknadsparterna komma med ett förslag, som nu ligger färdigt och väntar. Regeringen har lovat återkomma till saken i vårbudgeten 1999. Då kan det i bästa fall gälla från år 2000. Det tycker jag är ett svek med tanke på vad regeringen tidigare har sagt om nödvändigheten av kompetenshöjning.

LISBETH NIEMINEN© SIF-tidningen 1998

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.