Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

SIF antar policy för DECT-telefoner

Publicerad

SIF antar policy för DECT-telefoner

SIF:s förbundsstyrelse har nu tagit ställning till trådlösa telefoner. Rekommendationen är fortsatt försiktighet tills mer forskning har genomförts.

Intresset för DECT-telefoner har börjat mattas av efter flera intensiva veckor för SIF:s kansli.
- Det är fortfarande en del som hör av sig, men det är betydligt färre. Anstormningen var oerhört stor tidigare. Mestadels har det varit positivt, måste jag säga. Man är glad över att SIF tar tag i frågorna, att vi väcker en debatt om detta, säger Barbro Sundqvist, chef för SIF:s arbetsmiljöenhet.
Samtidigt som ett visst lugn alltså börjar infinna sig har SIF:s förbundsstyrelse tagit en officiell policy i fråga om mobiltelefoner/DECT-telefoner.
SIF anser att det behövs mer forskning om eventuella hälsorisker i samband med att dessa telefoner används. Tills forskning har kunnat bevisa att de inte är farliga anser SIF att man bör använda utrustningen "med försiktighet".
- Förbundsstyrelsen rekommenderar en försiktig hållning så länge vi inte vet mer om effekterna, samtidigt som man poängterar att det är viktigt att mer forskning genomförs, säger Sundqvist.
SIF anser också, i den nya policyn, att det så kallade SAR-värdet, som anger hur stark telefonens strålning är, bör anges på alla mobiltelefoner/DECT-telefoner, samt att personer som använder medicinska hjälpmedel som riskerar att störas av mobiltelefoner inte ska behöva använda dem i arbetet.

SIF rekommenderar också:
- att DECT-telefoner endast används som ett komplement till en vanlig trådbunden telefon
- att längre telefonsamtal genomförs från en vanlig telefon eller att head-set används
- att telefonen inte bärs mot kroppen hela dagen om telefonen används för många och långa samtal
- att basstationer placeras så att ingen behöver arbeta i dess omedelbara närhet

MAGNUS A JACOBSSON © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.