Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Senare lönehöjning gav mer pengar

När arbetsgivaren inte gick med på att höja lönerna över det centrala avtalets miniminivå kom klubben på ett sätt som ändå bäddar för högre löner nästa år.
Publicerad
Årets lokala löneförhandlingar har kärvat på många håll. Inte minst har klubbar på företag med processavtal ofta upplevt att det varit svårt att få dem att fungera som det är tänkt.
Avtalsmodellen innebär att de centrala partnerna endast slagit fast en så kallad stupstock, som garanterar en minimilön enligt en bestämd procentsats, om de lokala parterna inte kommer överens om något annat.
Lönen ska sedan sättas bland annat utifrån hur det gått för företaget och den anställdes resultat.
Det tycks dock många arbetsgivare, och då inte minst utlandsägda företag, ha missat.
När de lokala parterna börjat löneförhandla har det visat sig att det inte finns något förhandlingsutrymme eftersom arbetsgivaren räknat med att minimilönen gäller rakt av.
Ett vanligt argument tycks ha varit att man inte har budgeterat för högre löner.
Så var det också på ett företag med processavtal i södra Sverige i våras. Klubbordförande som vill vara anonym "för att inte förstöra framtida löneförhandlingar", säger:
- Vårt företag går väldigt bra och vi är värda mycket mer än de 3,5 procenten enligt stupstocken som arbetsgivaren ville ge oss. När de vägrade gå över den nivån för att enligt uppgift inte spräcka budgeten försökte vi hitta andra lösningar.
Till sist gick arbetsgivaren med på klubbens förslag om att skjuta fram revisionsdatumet i två månader, från den 1 april till den 1 juni.
Fram till dess behövde arbetsgivaren alltså inte höja lönerna. I gengäld fick de förutom de 3,5 procenten också betala ytterligare 0,8 procent så att de anställda fick 4,3 procent i genomsnitt från den 1 juni.
- På så vis får vi bara 3,5 procent på årsbasis och då spräcker de inte heller budgeten, förklarar klubbordföranden.
- Och i och med att vi nu har en högre lön än om vi bara fått de 3,5 procenten så blir den procentuella löneökning som vi får vid nästa års revision mer värd i pengar.
Vid en lön på 30 000 kronor i månaden innebär det 250 kronor extra om nästa års löneökning blir 3,3 procent enligt stupstockens miniminivå.
Varför gick arbetsgivaren med på det här?
- Jag tror de tänker kortsiktigt. På det här viset blev ju utgiften för företaget ändå bara 3,5 procent på årsbasis.
Klubbordföranden är missnöjd med hur de fastslagna rutinerna med processavtalet fungerar lokalt.
- Enligt avtalet ska vi egentligen delta i budgetprocessen där vi tillsammans ska komma fram till hur stora lönehöjningar företaget har råd med. Men vi är inte delaktiga i den processen.
Hur ska ni få mer inflytande?
- Vi hoppas få till ett nytt samverkansavtal så att processavtalet ska fungera på ett bättre sätt.

NIKLAS HALLSTEDT
ANITA TÄPP

Fotnot: Revisionsdagen är det datum från vilket den nya lönen räknas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.