Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Semesterprat i mobilen ska kosta
Har du låtit jobbet stå för samtalskostnaderna när du ringde mamma från semestern? Då är det meningen att du ska skatta för det.
Fler och fler arbetsgivare tillhandahåller mobiltelefoner för sina anställda. De anställda ser fördelar liksom företagen som har sina medarbetare i stort sett ständigt tillgängliga.
Men hur många det är som sköter sina skattemässiga plikter är oklart.
Regelverket är tydligt. Allt du får av din arbetsgivare ska beskattas, såvida det inte är ett arbetsredskap. Så hur ska man se på en mobiltelefon? Arbetsredskap i tjänsten, men knappast på semestern.
- Om telefonen är ett arbetsredskap behöver du inte skatta för abonnemangsavgift och telefonens kostnad. Men det du ringer privat ska beskattas. Då pratar jag inte om korta samtal hem från jobbet, men till exempel om du ringer på helger och semester, säger Pia Blank Thörnroos på Skatteverket.
Hur företag löser mobiltelfonin ser olika ut. Somliga låter medarbetarna slå ett prefix före privatsamtalen, så att de särskiljs och betalas privat.
- Då förmånsbeskattas man inte, för då står man ju för samtalskostnaden själv, säger Pia Blank Thörnroos.
Andra arbetsgivare bekostar även privatsamtalen.
- Då är det arbetsgivarens ansvar att hålla reda på vilka samtal som görs i tjänsten och vilka som görs privat, säger Pia Blank Thörnroos.
Samtidigt medger hon att beskattning av mobiltelefoner inte är någon prioriterad fråga för Skatteverket. I och med uppkomsten av olika typer av abonnemang och telefoni är det en diger uppgift att redovisa vad som är skattepliktigt. Flera företag har till exempel abonnemang med fast månadsavgift och fria samtal.
- Vi arbetar snarare aktivt med vägledning för arbetsgivarna. Vi diskuterar också hur man kan göra regelverket enklare.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
