Scouterna lär facket demokrati

SIF har gått till Svenska scoutförbundet för att hitta en ny modell för kongressen nästa år. Målet är att engagera fler, öka effektiviteten och få bättre förankrade beslut.

Scoutförbundet, med cirka 77 000 medlemmar, har förändrat sina årliga stämmor. De har hittat en modell som SIF nu vill pröva.
– Vi fann den gamla kongressformen otidsenlig. Omröstningar och diskussioner i en stor plenisal är inte det mest effektiva om man vill ge alla från åtta år och uppåt en chans att komma till tals, säger Johan Strid, som varit kongressordförande flera gånger.
Vad kan scouterna, som mest förknippas med lek och lägerliv, lära ut om demokrati?
– Vi har tydliga pedagogiska mål där vi fostrar kritiskt tänkande ungdomar och vi formar tillsammans verksamheten i den lilla gruppen. Omsättningen är stor –ungefär en fjärdedel per år – och mötesformerna måste locka.
Varför ligger ni före facket, tror du?
– Medelåldern är ung, förändringarna går snabbare. Våra stämmor har 600 till 800 deltagare, varav 160 är delegater. Vi vill involvera fler. Det ger bättre beslut och inte minst blir det roligare möten.
Finns det inte risk för kupper?
– Vi är noga med de demokratiska spelreglerna. När alla deltar blir det öppnare och mindre korridormygel. Men det är naturligtvis delegaterna som tar besluten.
Finns det några skillnader i verksamhet som gör det svårt att flytta över er modell?
– Vi är inte en så politiserad rörelse. Kanske är det svårt för den som varit med länge och som driver "kommatecken-debatter" att anamma vår modell. SIF behandlar förstås också fler frågor och fler motioner, men det tror jag inte är ett hinder.

TOMMY ZETTERWALL © siftidningen 1999

SIF:s förbundsfullmäktige gav den 16 februari klartecken till att utveckla en ny modell för arbetet på kongressen år 2000.
Förändringar behövs, inte minst för att stimulera fler att delta i besluten. På kongressen 1996 svarade 25 delegater, 12 procent av deltagarna, för nästan hälften av inläggen. Medan 63 personer, ungefär 31 procent, aldrig var uppe i talarstolen.
Majoriteten, 62 procent av kongressombuden, gjorde två inlägg eller färre under kongressveckan. Med en ny modell, där debatterna förs vid olika s k rådsplatser knutna till olika ämnen, ges fler chansen att delta. Förslag spikas på listor och även motionärer, som inte är ombud, kan då argumentera för sin sak.
Aktiviteterna kring "rådstorget" varvas med parlamentariska debatter. Tanken är att förslagen blir bättre förberedda och alternativen tydligare. Besluten tas, som hittills, i plenisalen och resulterar i ett handlingsprogram. Valen påverkas inte av nyordningen.