Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

SAS kan bli dyr affär för Unionen

SAS-aktien har minskat i värde med 98 procent de senaste fem åren. En av förlorarna är Unionen som skulle göra en förlust på 300 miljoner kronor vid en försäljning. Ekonomen Claes Hemberg tycker dock att förbundet agerat helt rätt.
Ola Rennstam Publicerad 13 november 2012, kl 14:15

Unionen är en av de största aktieägarna i SAS. Enligt flygbolagets årsredovisning för 2011 äger förbundet 1,4 procent av aktierna.
Hur det aktuella innehavet ser ut vill Magnus von Koch, chef för Unionens kapitalförvaltningssektion, inte kommentera. Men det kan knappast ha varit en bra affär för förbundet.

Enligt Unionens årsredovisning för 2008 var anskaffningsvärdet för de 3,5 miljoner aktierna man ägde då sammanlagt 339 miljoner kronor. Marknadsvärdet för aktierna var dock samma år endast 133 miljoner kronor. Sedan 2008 har Unionen köpt ytterligare 1,1 miljoner aktier samtidigt som värdet på aktierna fortsatt att urholkas. Om Unionen skulle sälja sitt innehav i dag skulle de sannolikt göra en förlust på drygt 300 miljoner kronor.
- Sas-aktien har varit en dålig affär de senaste fem åren, värdet har minskat med 98 procent. Stora investerare som till exempel Unionen lägger sina pengar i många olika bolag och då riskerar man alltid att få något som inte levererar. Det är svårt att undvika rötäggen, men sparar man bara i tillräckligt många bolag gör det inte så mycket om ett av dem går åt pepparn, säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank.

SAS har gått dåligt i många år, borde inte Unionens kapitalförvaltare ha agerat? I stället har man köpt fler aktier sedan 2008.
- Det kan låta lite motsägelsefullt. Men när aktien går ner i värde blir den billigare och då köper förvaltarna fler. Man gör det inte för att man tror mer på bolaget utan för att aktien har blivit just billigare. Det kan verka dumt men det är så den modellen är uppbyggd och forskning visar att det är bästa sättet om man gör det brett. Det är en slags mekanisk reaktion som håller nere kostnaderna, säger Claes Hemberg.

- Jag hade agerat på samma sätt om jag var förvaltare på Unionen av den enkla anledningen att det är den billigaste formen av förvaltning.

Om SAS går omkull förlorar aktieägarna sina pengar, i Unionens fall skulle det i så fall röra sig om flera hundra miljoner kronor. Claes Hemberg bedömer dock risken som liten.
- Eftersom Svenska staten är en av delägarna är SAS ett av de bolag på börsen som har minst sannolikhet att gå i konkurs, det är få som har ett sådant säkerhetsbälte. SAS är ett infrastrukturföretag som behövs för att samhället ska fungera, precis som SJ. Staten kommer aldrig att låta det gå i konkurs men man kanske säljer bolaget för en krona och det är inte heller bra för aktieägarna, säger Claes Hemberg.
- För vanliga privatpersoner finns det ingen anledning att äga SAS-aktien, det är en för stor chansning. Men har du mycket pengar kan du lägga en liten smula i SAS och hoppas att det ska vända. Jag har dock mycket svårt att se aktievärdet stiga.

Vad händer om SAS lyckas hitta en köpare?
- Det skulle absolut vara den bästa vägen. SAS har till skillnad från sina konkurrenter haft för höga kostnader och har inte lyckats spara. Det måste till nya ägare som tänker på ett modernare sätt. Låt säga att någon köper Sveriges, Danmarks och Norges andelar och sedan lägger bud på resterande 50 procent av aktierna, kanske får man då 15 procent extra för att sälja. På så sätt kan bolaget lämna börsen och bli privatägt. Eller så säljer länderna bara delar av bolaget och då blir det i praktiken ingenting kvar och då förlorar man pengarna.

- Om man som aktieägare är orolig för att man bara får en krona för SAS då är det bättre att sälja nu, men jag tror inte att Unionens kapitalförvaltning tar sådana beslut.

Fakta

Enligt SAS årsredovisning för 2011 äger Unionen 1,4 procent eller 4 700 532 aktier i bolaget. Unionen lämnar inte längre ut uppgifter om sina kapitalplaceringar men i förbundets årsredovisning för 2008 framgår det att man då ägde 3 518 200 aktier i  flygbolaget, innehavet har alltså ökat med 1 180 000 aktier mellan 2008 och 2011.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.