Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

SAS-anställda vill försäkra sig om kollektivavtal för alla

Den stora stötestenen i förhandlingarna mellan SAS och piloterna handlar om utflaggning av flygplan. Piloterna vill ha garantier för att nya besättningar har kollektivavtal. Kabinklubben i Unionen brottas med samma problem.
Göran Jacobsson Publicerad

Gunnar Mandahl, vice ordförande i Svensk Pilotförening, berättar att det handlar om att SAS hyr flygplan med besättningar. En del av detta har piloternas fack godkänt medan andra inhyrningar inte är accepterade av facket. Det rör sig om flygplan från både svenska och utländska flygbolag. Ett av de svenska, Nordic Airways, har inte kollektivavtal medan Transwede i sin tur emellanåt hyr in piloter som inte går på kollektivavtal. Facket tror att SAS kommer att fortsätta med inhyrningen.

- Uppenbarligen är det svårt för SAS att lämna garantier, eftersom vi inte lyckas komma överens med dem, säger Gunnar Mandahl.

Just nu pågår kollektivavtalsförhandlingar. SAS-piloterna i Sverige, Norge och Danmark samförhandlar med företaget. Diskussionerna har pågått i ett år utan att parterna lyckats komma överens.

Mikael Lindberg, pressekreterare hos SAS Sverige, förklarar att företaget inte vill lämna några kommentarer så länge förhandlingarna pågår. Han säger också att SAS uppfattar det som att förhandlingarna med piloterna sker i en god anda och att företaget har förhoppningar om att lösa de problem som finns.

- Det här är ett otyg. Företaget kan köra förbi reglerna med inhyrning och det är ett hot mot kvalitén, säger Pia Kastebring, ordförande i kabinklubben, som är en del av Unionen.

Klubben har en pågående mbl-förhandling om inhyrningen. Den är för tillfället bordlagd

- Vi har en förhoppning att SAS-ledningens vilja att ändra på kulturen i företaget medför att vi kan komma överens i den här frågan utan konflikt, säger Pia Kastebring.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.