Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

SAS-anställda missnöjda med HTF

Kabinpersonalen på SAS hinner sällan äta mellan flygningarna och det blir ofta dåligt med vila, sömn och rekreation mellan arbetspassen. En arbetsdag kan vara uppemot 16 timmar.<br />
Publicerad
Inför årets avtalsförhandling hade personalen fått nog och krävde förändringar. Kärnfrågorna var längre vila, ordentliga matraster och begränsade tjänstgöringstider.
När avtalsförhandlingarna strandade var de kabinanställda beredda att gå ut i strejk för sin sak, men mindre än ett dygn innan strejken skulle bryta ut godkände HTF:s förbundsstyrelse ett nytt avtal och kabinpersonalens förhandlingsdelegation kände sig överkörd.
-Vi upplevde oss som väldigt samspelta med HTF under hela avtalsrörelsen, vi pratade med en mun - ända fram till kvart i tolv. Då körde de över en hel delegation och vi har väldigt svårt att se logiken i deras agerande, säger klubbordförande Pia Kastebring.
Kabinpersonalen är rasande över det nya avtalet. Både över dess innehåll och tillkomst. De anställda som Lön&Jobb har talat med beskriver avtalet som en "katastrof" och uttrycker stor oro inför framtiden. Man känner sig också svikna av HTF:s ledning och medlemmar har begärt utträde ur förbundet.
-Avtalet blev en tummetott. Huvudfrågorna om arbetstiderna och måltidsuppehåll har inte lösts. Företaget har fortfarande samma möjlighet som tidigare att planera långa arbetspass. Och måltidsuppehållen ser likadana ut som förut, skyddsombuden hävdar till och med att det är sämre än tidigare, säger Pia Kastebring.
Under förhandlingarna krävde kabinklubben en begränsning av tjänstgöringstiderna så att ingen anställd skulle behöva arbeta mer än 10 timmar och 30 minuter per dag, 42 timmar i veckan eller 158 timmar i månaden. Gränserna finns inskrivna i avtalet, men frågan är hur hållbara de är. I det nya avtalet kan arbetsgivaren nämligen förlänga den ordinarie arbetstiden genom att betala övertidsersättning.
- Vi inser att det här är en operativ verksamhet. I vårt yrkande la vi in en klausul där vi erbjöd företaget en möjlighet att gå överskrida dagsarbetstiden, men med begränsning i volym per individ, det får alltså inte ske för ofta.
-Dilemmat vi har i dag är att enskilda individer kan drabbas väldigt hårt. De tillfällen då företaget har behov av längre arbetspass eftersträvar vi att de ska fördelas jämt.
En stötesten i förhandlingarna har varit de tillfällen då ett plan står för kort tid på marken för att personalen ska hinna äta. Enligt Pia Kastebring kan det gå upp till åtta timmar innan personalen får något att äta.
-Matrasterna är överhuvudtaget inte lösta och det finns fortfarande ingen garanterad fredad tid för måltidsintag, säger hon.

HTF:s avtalssekreterare Leif Nicklagård har förståelse för att kabinpersonalen är besviken men påpekar att man fått igenom många av sina krav.
- Jag tycker att vi har gjort ett bra avtal. Medlemmarna har givit oss kritik för att vi skrivit på ett avtal som kan missbrukas och det ger jag dem rätt i, säger han och tar upp möjligheten att kringgå avtalets flygbegränsning genom att betala ut övertidsersättning.
-Arbetsgivaren kan i princip köpa sig extra tid så att man konstant ligger på 14-15 timmars arbetspass. Den delen i avtalet är vi inte nöjda med. Vi hade varit betydligt tryggare om det funnits en begränsning uppåt, säger Leif Nicklagård.
Avtalet löper ut i februari och nu är det upp till flygbolaget att leva upp till avtalets intention.
- Hela avtalet bygger på att inte utnyttja flexibiliteten till max, utan den ska finnas där för att kunna ta ut en extra övertidstimma när det behövs för att få ihop produktionen.
-Skulle det visa sig att enskilda personer råkar ut för förfärliga scheman har man inte svarat upp till avtalet. Vi har markerat tydligt för företaget att om de inte lever upp till den frihet och flexibilitet som vi har givit dem då har de en konflikt på halsen i februari.
Matrasterna är en av de punkter som kabinpersonalen är mest missnöjda med i det nya avtalet. Grundtanken är att tiden mellan två mattillfällen inte får överstiga fem timmar.
-Då markuppehållet är längre än en timme ska personalen kunna gå av och äta. Det är rimligt att få en matrast i åtminstone 30 minuter. Lever arbetsgivaren upp till avtalet kommer personalen att få bra matraster, säger Leif Nicklagård, men är medveten om att det kan spricka på destinationer där flygplanet står för kort tid på marken.
HTF tecknar avtal när medlemmarna vill strejka. Hur förklarar ni det?
-När man hamnar i ett läge där vi antingen ska verkställa konflikten eller ta det som ligger på bordet måste man göra en bedömning om det går att konflikta på det här materialet och där gör vi och klubben olika bedömningar. Vi har fått en del som vi trots allt krävde, säger Leif Nicklagård.
-Om man missbrukar konfliktvapnet för att till varje pris och i varje läge få ut det man kräver kommer de krafter i samhället som vill förändra konfliktreglerna att få gehör för det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.