Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Säpos registrering: Fick upprättelse efter tio år

Publicerad
Säpos registrering:
Fick upprättelse efter tio år

Ingemar Bernersson är både nöjd och missnöjd. Efter tio års kamp har han fått upprättelse. Han är en av de sex personer som Registernämnden anser drabbades orimligt hårt av Säpos registrering. Men Bernersson är samtidigt besviken på SIF:s passivitet.

För tio år sedan kallades Ingemar Bernersson upp till sin chef. Två Säpo-män hade varit på besök och meddelat att företaget riskerade att mista uppdrag för försvaret om Bernersson satt kvar som SIF-representant i styrelsen. Bernersson ansågs vara en säkerhetsrisk efter att på 1970-talet ha varit aktiv i skp, Sveriges kommunistiska parti.
Efter Säpos besök kände han sig utfryst och lämnade företaget.
Nu har Registernämnden funnit att personkontrollen fick orimliga konsekvenser i hans fall.
–Det är en moralisk upprättelse för mig. Men beskedet var väntat. Redan i nämndens tidigare rapport fanns exempel på felaktigheter de funnit, de exemplen kunde ha gällt mig.
Några praktiska konsekvenser får knappast nämndens besked för Bernersson, som även i dag arbetar inom ett företag som tillverkar försvarsmateriel. Sannolikt blir det dock fråga om ett skadestånd.
–Bollen ligger hos regeringen. Förre justitieministern Laila Freivalds har tidigare lovat skadestånd.
Missnöjd är han med SIF, som han planerar att lämna.
–Jag har bett om hjälp och blivit avvisad. De kunde ha underlättat för mig.
Särskilt märklig är fackets passivitet, anser han, eftersom han var SIF-representant i styrelsen som han tvingades att lämna. I Registernämndens rapport står det också att det lokala facket var informerat och samtyckte.
–Klubben stod med mössan i hand och köpte allt Säpo sa. Jag tyckte att det var väldigt fegt.
Däremot är han inte besviken på sina gamla arbetskamrater. Den största hjälpen har han fått från företagets vd som berättat hur det faktiskt gick till när Säpo kom på besök.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.