Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sänkt inkomst på Italiens ambassad

Hur skulle det kännas att få en lönesänkning på sisådär 5500 i månaden om lönen före sänkningen var drygt 17000?<br />Det är vad som hänt några ambassadanställda till följd av att Sverige ändrat lagen.<br /><br />
Publicerad
Den första januari i år var en viktig dag för alla lokalanställda vid utländska ambassader i Sverige. Då skulle de enligt en ny lag börja betala skatt, vilket de tidigare varit befriade från. De allra flesta ambassader höjde då lönerna för sina anställda, så att de kunde betala skatten, och få samma faktiska inkomst som tidigare. På italienska ambassaden hände dock ingenting.
I praktiken betyder det en inkomstsänkning på många tusenlappar för de anställda där. Davide Lazzarin är ett exempel - han hade en lön på 17600 kronor. Efter den första januari skulle han betala ungefär 5600 i skatt varje månad, och kvar blir då en inkomst på 12000 kronor. En rejäl inkomstsänkning med andra ord.
-Ingen kan skydda oss, konstaterar Davide Lazzarin som jobbat i nio år på ambassaden.
HTF har försökt få ambassadören till förhandlingsbordet, men fått svaret att man inget kan göra utan italienska UD:s godkännande. HTF har nu skickat brev direkt dit, men ännu inte fått något svar.
Boel Holst, ombudsman på HTF:s avdelningskontor i Stockholm är inte precis imponerad av handläggningstiden:
-De allra flesta ambassaderna har höjt lönerna vad vi vet, och det är sällan trassel med EU-ambassader. Beslutet om lagändringen att de lokalanställda ska betala skatt togs år 2003, så de har haft gott om tid på sig, säger hon.
Davide Lazzarin och Paolo Balzano är två av de anställda som är besvikna på sin arbetsgivare, men samtidigt tycker att svenska riksdagen borde ta på sig en del av ansvaret.
-Lagens syfte är gott, men det är naivt från svensk sida att förutsätta att alla ambassader skulle höja lönerna. Sverige har inte gått ut och sagt att ambassaderna måste reglera det här, säger Davide Lazzarin.
Tanken med lagen är att de ambassadanställda ska jämställas med andra anställda i Sverige. Tidigare har till exempel deras sjukersättning, föräldrapenning, pension etc, utgått från deras lön, och sedan beskattats. En sjukdomsperiod blev alltså en rejäl inkomstförlust. Paolo Balzano berättar om andra problem, t ex med att skaffa mobilabonnemang. På papperet har de ambassadanställda inte haft någon inkomst, de har varit nolltaxerare.
-Vi vill betala skatt. Lagen är bra, men det saknas förutsättningar för att uppfylla den, säger Paolo Balzano.
Sverige har ingen rätt att bestämma över utländska ambassader. Den italienska ambassaden lyder under Italien, och därför kan det svenska skatteverket inte driva in några skatter därifrån. Inte heller kan kronofogden driva in utländska diplomaters parkeringsböter t ex. Det är därför de ambassadanställda måste betala in sin egen skatt, enligt den nya lagen.
Och Davide Lazzarin och Paolo Balzano betalar varje månad, utan att ha fått ett öre mer av sin arbetsgivare. Jo, förresten - i somras fick de en 15-procentig löneförhöjning, den första sen 2001.
-Men jag skulle behöva 42,5 procents höjning för att klara skatten, säger Davide Lazzarin, som sålt bilen, struntat i semestern och tack och lov har en sambo att dela räkningarna med.
Han gillar sitt jobb och vill helst inte byta, vilket fyra av hans arbetskamrater gjorde innan den nya lagen trädde i kraft. Davide och Paolo fortsätter att kämpa, men känner sig mycket ensamma.
-Det är fruktansvärt segt. HTF kan inte göra något, vi sitter själva med våra problem, säger Davide Lazzarin, som sitter i styrelsen för ambassadanställdas klubb, något han kanske är på väg att ge upp.
-Vi pratar, pratar, pratar, men det händer ingenting, säger han uppgivet.
HTF har krävt att få förhandla med ambassaden vid flera tillfällen i år, men fått till svar att man kontaktat italienska utrikesministeriet, och att bollen ligger hos dem.
"Som ni kan förstå, kräver detta tid, och trots att man i huvudstaden förstår att det är en angelägen fråga, så kan ärendet inte skyndas på", skriver ambassadören Francesco Caruso i ett brev till HTF i början av april i år, efter att ha fått flera påstötningar.
Samtidigt har Davide Lazzarin och Paolo Balzano samma hyra, samma telefonräkningar och samma kostnader för mat - minst.
När den här tidningen kommer ut så har ambassadör Francesco Caruso lämnat Sverige och en ny ambassadör kommit till. Och den personalansvarige förstesekreteraren är sen några veckor tillbaka ny på sin post. Han, Stefano Zanini, vill överhuvudtaget inte svara på några frågor:
-Det är inget jag vill diskutera med tidningar. Det är en fråga som bara angår ambassaden och dess anställda, säger han.
På svenska UD säger man samma sak, att lönefrågor "får lösas mellan arbetsgivaren/ambassaden å ena sidan, de anställda och deras organisationer å andra sidan."
-Inför införandet av de nya reglerna från 1 januari genomförde vi en massiv utbildningsinsats tillsammans med Skatteverket och Försäkringskassan. Informationen vände sig såväl till de lokalanställda som till företrädare för arbetsgivaren/ambassaden. Informationsmötena var välbesökta, berättar Tommy Lindberg, kansliråd på UD.



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.