Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Sämre resultat när du gör allt samtidigt
Att kunna "hålla flera bollar i luften" anses som en eftertraktad egenskap av många arbetsgivare. Men enligt psykologen Alexander Rozental är de jonglerande arbetsmyrorna inte alls så effektiva och produktiva som många tror.
Multitasking - att göra flera saker samtidigt - är ett ideal som växer sig allt starkare i arbetslivet. Inte minst sedan den digitala tekniken gjort det möjligt att ständigt vara tillgänglig och uppdaterad.
- I allmänhetens ögon finns det en uppfattning om att det är bra att göra mycket samtidigt. Vi hör om folk som har åstadkommit en massa saker parallellt, vilket blir en slags anekdotiska bevis som stödjer detta, säger Alexander Rozental, legitimerad psykolog och researchchef på Psykologifabriken till tidningen Internetworld.
En medarbetare som kan fixa två personers arbete samtidigt som de har en videokonferens med Asienkontoret är många arbetsgivares våta dröm. Men hur bra blir resultatet egentligen? Forskare har studerat fenomenet multitasking i över 20 år och slutsatsen är samstämmig: Den mänskliga hjärnan är inte särskilt bra på att göra många saker samtidigt och vi mår även sämre av det.
- Om det handlar om två automatiserade uppgifter, som att stryka kläder och prata i telefon samtidigt, då klarar vi av det. Så länge som det är enkla uppgifter går det bra. Men vi är inte duktiga på att lyssna på chefens presentation samtidigt som vi skriver ett mejl. Det blir antingen inte något bra mejl eller så missar vi mycket av vad som sägs. Vi bör då välja att avstå från en uppgift och fokusera på en sak, säger Alexander Rozental till Internetworld.
- Om en arbetsgivare vill att de anställda ska må bra och prestera bra i längden är det bättre att uppmuntra dem att fokusera på en sak i taget och låta bli att kolla mejlen på kvällen efter arbetet till exempel.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
