Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Säljarens lön gick till ångrande kunder

De två första månaderna i år fick säljaren Pernilla Thorsander ut sammanlagt 3 800 kronor i lön, trots en garantilön på 12 000 i månaden. Hennes chef ersatte ångrande kunder med pengar från säljarnas lönekonto. Först ett halvår senare fick Pernilla upprättelse och pengar i retur.
Johanna Rovira Publicerad

När Eniro för två år sedan startade en ny tjänst och erbjöd företag skräddarsydd bevakning av offentlig upphandling, var Pernilla Thorsander en av de första som anställdes vid kontoret i Sundsvall. Telefonförsäljningen gick bra till en början och även om grundlönen var låg, var provisionen hög.

- Idén var briljant och vi sålde jättebra. Jag var kung och nöjd med jobbet. Om någon ångrade sig inom ångertiden drogs min provision av från nästa månads provision. Det kändes fult, men har man 18 000 i provision, saknar man inte några tusenlappar så mycket.

Efter ett tag visade sig dock att det fanns brister i systemet och Pernilla lyckades inte övertyga kunderna lika bra när hon själv inte trodde hundra på produkten hon sålde. Ungefär samtidigt dog hennes mor, vilket naturligtvis också påverkade hennes arbetsprestation.

I december i fjol sålde hon inte ett enda konto, men förlitade sig ändå på garantilönen i januari. Fast samtidigt begärde en del av kunderna att få avsluta samarbetet, trots att den överenskomna ångertiden löpt ut. Företaget gav med sig och den sedan tidigare utbetalade provisionen drogs då från Pernillas magra garantilön. I januari fick hon 1 800 kronor kvar i lönekuvertet.

- Jag har fem barn att försörja och efter jul är ekonomin ansträngd nog ändå. En månad kanske man kan klara sig, men inte två och i februari hände samma sak igen.  Jag fick 2 036 kronor i lön. Som tur var är jag inte ensamstående och vi slapp ta något idiotlån för att överleva, vi klarade oss på snabbmakaroner, gröt och sparpengar.  

- Jag är lite tjurig och hetlevrad och kände instinktivt att så här får det bara inte gå till.  Att min chef av goodwill velat fria hellre än fälla, säger jag inget om, men det är inte jag som ska behöva ta smällen.

Pernilla tog först upp saken på egen hand med arbetsgivaren, men trots envetna diskussioner och skärpta argument kom hon ingen vart. Hennes chef gav rådet att vända sig till facket om hon var missnöjd. Vilket hon var och gjorde.

Facket kallade till förhandling och efterlyste skriftliga underlag för att kontrollera vilka avdrag företaget egentligen gjort, men de försäljningslistor som presenterades gav ingen klarhet. Ärendet drog ut på tiden och Pernilla upplevde att företaget förhalade.

- Det kändes som Davids kamp mot Goliat. Eniro är ändå en etablerad koncern och inte något litet skruttbolag i Långtbortistan. De kan bara inte plocka tillbaka redan utbetald lön, säger Pernilla.

Caroline Danielsson, ombudsman i Mellannorrland, håller med:

- Så fort en vara är såld har säljaren gjort sitt jobb och ska ha betalt. Om företaget sedan inte får in pengar, ska det inte drabba säljaren.

 I oktober satte man sig åter vid förhandlingsbordet, men med en ny chef. Till Pernillas oerhörda förvåning gav sig den nya chefen direkt och sa att Pernilla självfallet skulle få pengar tillbaka. Efter lite schackrande fram och tillbaka kom man överens om summan 20 000 kronor plus semesterersättning.

- Det är ingen förmögenhet direkt, men det var skönt att få rätt och få tillbaka de stackars kronorna. Det visar att det lönar sig att öppna truten och våga vara obekväm. Fast utan fackets hjälp hade det inte gått -  arbetsgivaren sopade bara bort mig, säger Pernilla Thorsander, som i dag fortfarande jobbar som säljare inom Enirokoncernen. Men på ett annat bolag och med helt annan produkt.

- Det första jag gjorde när jag skulle skriva nytt avtal  var att skanna in det och skicka till Caroline för granskning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.