Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Saabs konkurs kan vara ett spel för gallerierna"

Snart kommer det kinesiska bilföretaget Youngman att köpa Saab och det är inte heller omöjligt att Saabs nuvarande ägare och vd Victor Muller kommer att fortsätta ha en roll i företaget. Det anser i alla fall bilindustrianalytikern Matts Carlsson.
Anita Täpp Publicerad 21 december 2011, kl 14:47

Matts CarlssonSedan Saab lämnade in sin konkursansökan i måndags har det visat sig att ett av de företag som är intresserade av att köpa Saab är kinesiska Youngman. Alltså det företag som Victor Muller ville sälja Saab till, innan General Motors, GM, satte stopp för affären och Saabledningen begärde företaget i konkurs.

Redan i dag är representanter för Youngman på plats i Trollhättan för att träffa konkursförvaltarna och diskutera ett köp av Saab.

Och enligt bilindustrianalytikern Matts Carlsson är det fullt möjligt att konkursansökan bara var en del i en strategi som blev nödvändig för att runda stoppklossen General Motors.

Att köpa Saab skulle, enligt Matts Carlsson, vara en klockren affär för kineserna.

- Att kunna förvärva det här företaget som är ett premiummärke och som ligger i fronten när det handlar om kunskap både vad gäller utveckling, produktion och  distribution är så klart en fantastisk möjlighet för kineserna.

Anledningen till att GM kunde blockera den planerade affären med kineserna är enligt uppgift att GM har rättigheterna till, och levererar, delar till de Saabmodeller som skulle kunna produceras i dag, alltså 9-3:an, 9-5:an och 9-4X.

Men under de senaste åren har de Saabanställda utvecklat en ny plattform som nya bilmodeller ska kunna byggas från, och denna plattform har GM ingen kontroll över.

I denna nya plattform, den så kallade Phoneix-plattformen, har enligt uppgift Youngman redan köpt in sig.

Problemet är att det kommer att ta minst ett och ett halvt år innan man kommit så långt att man kan börja producera bilar med hjälp av den nya plattformen.

Så vad skulle Youngman i så fall kunna göra med Saab under tiden?

- Jag vet ju inte riktigt hur de tänker i det fall GM skulle kunna fortsätta blockera produktionen av den nya 9-5:an och den nu halvgamla 9-3:an. Men pengar är inget problem för kineserna i det här sammanhanget därför att alternativet att utveckla en egen plattform är ändå så mycket dyrare. Så hur man än räknar så är min bedömning att det här ändå skulle vara en god affär rent ekonomiskt för kineserna.

-  Ingenjörerna och teknikerna skulle man i så fall hålla igång. Frågan är då vad man gör med de produktionsanställda, alltså vad de ska göra under tiden, om man har kvar produktionen i Trollhättan.

Men du anser alltså att det inte är helt osannolikt att konkursen ingår i en strategi där Youngman köper Saab och sedan eventuellt kan kan bida sin tid tills de bilar man kan bygga på den nya plattformen är färdiga för lansering?

- Ja, jag tror inte man kan utesluta att det här handlar om ett taktiskt spel. Den kinesiska regeringen och statsmakten har sagt att det här är en fokuserad framtidsbransch och då är det här en fantastisk möjlighet för dom att gena, att kapa konkurrensdelar, för en billig penning.

Hur billigt blir det i så fall?

- Det går att se på många sätt. Det enda exempel vi har i modern tid på ett företag som utvecklat en premiumbil är Toyota Lexus och när man utvecklade den bilen under mitten av 80-talet så kosta det ungefär 20 miljarder kronor att utveckla och positionera den bilen och skulle man räkna om det i dagens penningvärde får vi nog diskutera i storleksordningen kanske 30 till 40 miljarder som det alltså kostar att utveckla en bil i det segmentet. Och den prislappen som Youngman förmodligen får betala för Saab i dagens läge är kanske 2 till 3 miljarder, vilket alltså är en tiondel av det de annars skulle få betala.

- Då är det ju ändå ett risktagande man gör, för man vet ju inte om bilmärket x skulle klara den här konkurrensen. Men Saab är ju ändå och har varit etablerade och har en varumärkeshistoria och så vidare.

Men det måste ju till mycket mera pengar innan produktionen på den nya plattformen kan komma igång. Hur mycket ytterligare kommer det att kosta innan dess?

- Man måste tänka sig en situation där i så fall Saab finns på säg ungefär 20 marknader med olika distributörer och att man då behöver ett modellprogram på kanske antalet nuvarande bilar, det vill säga 9-3:an, 9-5:an, 94X och kanske en modell till. Och då pratar vi om en totalkostnad på någonstans runt 10 till 15 miljarder kronor innan det är stabilt. Vilket alltså förmodligen ändå bara är halva priset mot vad kineserna annars skulle behöva betala om de skulle utveckla en bil från skratch. Så jag tycker det är klockrent det som de håller på med nu.

Så du tror att vi snart kommer att få se Youngman som den nya ägaren till Saab?

 - Ja

Hur snabbt kan man köra igång om det blir så?

- Ja, det beror ju på om GM blockerar inleveranser av avgörande komponenter för i så fall kommer det ju att ta den tid som behövs innan man kan börja ta fram nya modeller på den nya plattformen, alltså mellan 1,5 och 2 år. Men om de, mot all förmodan, ändå skulle kunna köra igång med produktionen av de befintliga modellerna så skulle jag kunna tänka mig att man kan vara igång i mars, april igen.

Om nu GM snart ställs inför det faktum att Youngman ändå köper Saab, finns det då något som talar för att GM ändå skulle gå med på att Saab fortsätter tillverka de befintliga modellerna?

- Ja, om de skulle få en förbättrad position i Kina så skulle man kunna tänka sig att de bevekas av det. Den kinesiska marknaden är ju väldigt viktig för GM och om de får någon form av goodwill eller någon form av förbättrad position i Kina så skulle de förmodligen kunna acceptera det här.

Men då skulle alltså de kinesiska politikerna och myndigheterna idka en slags byteshandel med GM?

- Ja, i de flesta länder fungerar det ju så, att fordonsindustrin har ett politiskt stöd. Och det här har ju också förts fram i debatten, att i Sverige är vi ganska unika på så vis att fordonsindustrin inte har ett politiskt stöd. Själv häpnade jag över det som hände 2008 och 2009 när Saab var i kris och inte fick något politiskt stöd, medan bilindustrin i världens mest marknadsliberala land, alltså USA, fick stöd av sin president, och det var på samma vis både i exempelvis Frankrike, Tyskland och Italien.

Om det skulle vara så att konkursen ingår i en strategi som Victor Muller lagt upp ihop med Youngman, för att kineserna ska få köpa Saab, kan det då också vara så att det är meningen att Muller ska vara kvar i bolaget?

- Ja, varför inte? Det är ju business det här så det är klart att det är möjligt.

Men då kan det alltså ha skrivits ett hemligt kontrakt om det?

- Ja.

Fakta

VAD HÄNDER MED VARUMÄRKET?

Om nu Youngman, eller någon annan intressent, köper Saab, hur går det då med varumärket?

- Jag tror det beror lite på hur lösningen kommer att läggas upp, men jag bedömer att varumärket kan behållas, säger Matts Carlsson.

Men har inte varumärket skadats mycket av det som hänt nu?

- Varumärkets värde har ju att göra med hur du och jag ser på företaget och det är klart att om man drar nytta av den här egentligen bisarra situationen som har varit där man pratat om att Saab har både sju, åtta och nio liv så kan en skicklig marknadsföringsinsats säkert göra en story runt detta som stärker varumärket. Alltså den här överlevnadsinstinkten som man har haft inom Saab tror jag säkert skulle kunna hanteras på ett väldigt intrikat sätt och stärka varumärket. Jag har tidigare pratat om Rockyeffekten, alltså att alla har räknat ut det här företaget och så reser dom sig i alla fall. Och en skicklig marknadsföringsbyrå kan säkert göra en spännande grej av det.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.