Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så undviker du pensionsfällorna
Egenföretagare, långvarigt deltidsarbetande och personer som börjar jobba sent. Det är tre grupper som riskerar att bli utan eller få en dålig tjänstepension i framtiden, enligt en ny rapport från AMF.
Tjänstepensionen kommer att bli allt viktigare för möjligheten till en trygg ekonomi på ålderns höst, detta eftersom pensionsformen kommer att utgöra en större andel av den totala pensionskakan jämfört med i dag. Utvecklingen innebär också att det kommer att bli bekymmersamt för de grupper som står utanför eller får en låg tjänstepension.
Inom den privata sektorn får i dag närmare 93 procent tjänstepensionsavsättningar från sin arbetsgivare, oftast genom kollektivavtal. En grupp som, enligt pensionsbolaget AMF, riskerar att råka illa ut är egenföretagare där sju av tio saknar tjänstepension. Till skillnad från anställda i företag med kollektivavtal måste egenföretagare lösa pensionsavsättningarna på egen hand.
- Egenföretagande och små företag är en växande gren. Men den första tiden har man ofta fullt upp med att kunna ta ut lön från verksamheten och tjänstepensionen ligger en bit bort. Men det gäller att börja i tid, alla år utan tjänstepension kommer att svida i slutet, säger Carina Blomberg, trygghetsekonom på AMF.
De faktorer som påverkar den framtida pensionen mest är antalet år i arbetslivet och den lön man haft. Eftersom kvinnor i genomsnitt har lägre lön än män och också jobbar deltid i större utsträckning löper de högre risk att få en dålig pension.
- Vi säger inte att man aldrig ska jobba deltid, det kan vara ett bra sätt att lösa livspusslet när barnen är små, men man ska undvika att göra det under långa perioder och man ska känna till att det får effekter för pensionen att inte arbeta heltid, säger Carina Blomberg.
En tredje riskgrupp som AMF vill lyfta fram är de som har få år i arbetslivet, ofta på grund av att de börjat jobba sent. Även här ligger kvinnorna sämre till än männen. Kvinnor är i genomsnitt 28 år när de etablerar sig på arbetsmarknaden jämfört med männens 26 år. Om det mönstret fortsätter är det ett orosmoln för kvinnors pensioner, konstaterar AMF i sin rapport.
Pensionsrapporten vill även uppmärksamma ett annat beslut som kan påverka ekonomin; hur man väljer att plocka ut sin tjänstepension. Enligt AMF finns det en stor okunskap kring hur dessa beslut påverkar pensionen.
Trenden är att allt fler väljer att ta ut sin pension under kort tid i stället för livsvarigt. Bland privatanställda tjänstemän väljer 30 procent att ta ut tjänstepensionen på detta sätt, vilket innebär att man får en högre summa under några få år. Samtidigt lever vi allt längre vilket innebär att många riskerar att få en låg pension när pengarna tagit slut.
- Många tänker att det är bäst att plocka ut allt på så kort tid som möjligt, men det är viktigt att vara medveten om att man i och med det väljer bort det ekonomiska skyddet för ett långt liv. Det kan ge en märkbar effekt när man som 70-åring märker att hela tjänstepensionskapitalet redan är slut. Det vi önskar är att fler gjorde övervägda beslut, säger Carina Blomberg.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
AD: Värvningsförbud gick för långt
Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.
Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.
Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.
Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.
I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.
AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.
Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.
– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.
Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.
Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.
– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.
– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.
