1. Konflikter
Danskar älskar konflikter, en svensk försöker undvika det till varje pris. En dansk väljer ofta att säga saker grövre bara för att få en reaktion och meningen är att man ska hugga
tillbaka, skratta och gå vidare. Men med en svensk skapar en sådan jargong problem, enligt Sanna Suvanto-Harsaae.

En svensk kommer alltid att backa för att komma runt konflikten, medan dansken kommer att fortsätta provocera tills man får en reaktion. Till slut rinner bägaren över hos svensken och dansken förstår inte varför svensken blivit så arg. Man kan ha väldigt aggressiva diskussioner med en dansk under en arbetsdag, men när det är dags att gå hem vill den personen gå ut och ta en öl. Man ser konflikter och argumentationer lite som en sport.

2. Hjälpsamhet
Sättet att fråga efter hjälp och visa sin hjälpsamhet uppfattas olika i affärssammanhang. Om en svensk och en dansk ska ha ett projekt tillsammans ringer svensken efter en vecka och frågar dansken hur det går och om han behöver hjälp. Det är ett sätt att vara proaktiv och omtänksam men en dansk tar det som en förolämpning, som att han inte tros klara av uppgiften.

Svensken förväntar sig att dansken ska erbjuda hjälp tillbaka och efter fem sex veckor har de blivit ovänner. Det har jag sett exempel på väldigt många gånger. Det som är intressant är att både dansken och svensken vill hjälpa men sättet att visa sin hjälpsamhet på är väldigt olika och det handlar inte om språkförbistring, säger Sanna Suvanto-Harsaae.

3. Det personliga mötet
Om kommunikationen gått fel eller för att helt enkelt undvika konflikter är det väldigt viktigt att mötas regelbundet och ha teambuilding.
Visst, det kostar mycket pengar att alla i ett projekt ska flyga till Helsingfors för att träffas men det kan kosta ännu mer om man inte har mötet. Det är lättare att kommunicera om man har byggt en relation genom ett socialt sammanhang och umgåtts utan hierarkitänkande. Så på med lediga kläder, ta ett glas tillsammans och spela bowling i blandade lag, inte svenskar mot norrmän, säger Sanna Suvanto-Harsaae.

4. Färdigt?
Danskarna tycker att ett projekt kan läggas till handlingarna när ungefär 60 procent är färdigt, finnarna tycker att man kan gå vidare när 80 procent är klart och norrmännen något senare. För svenskarna ska varenda punkt vara på plats innan något kan kallas färdigt, enligt Sanna Suvanto-Harsaae.

Det är en fantastisk sak som svenskarna gör i nordiska samarbeten. Fördelen är att man ser till att projekt blir ordentligt gjorda i stället för nästan färdiga. Nackdelen är att man fastnar i projekt längre än man ska, ibland är det inte nödvändigt att slutföra de sista tio procenten, det är bättre att starta ett nytt projekt och använda människors tid åt det i stället.

5. Beslut
Definitionen av ett bra beslut ser olika ut i de nordiska länderna. Danskarna och finnarna tycker kort och gott att ett bra beslut är ett beslut som är fattat - ska vi till höger eller vänster? En svensk däremot frågar: hur var processen fram till beslutet? Har vi utforskat både höger och vänster? Vägen dit är viktig och att alla fått säga sitt, säger Sanna Suvanto-Harsaae.