Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så tycker de förtroendevalda om avtalet
Hur nöjda med avtalet är de som suttit med i Unionens förhandlingsdelegation? Vi har tagit tempen genom att be sex av dem svara på några frågor.
De frågor vi ställt är:
1. Är du nöjd med nivån (6,3 procent på tre år)?
2. Varför var föräldralönen viktig att slåss för?
3. Är delpensionen något som efterfrågas i ditt företag?
4. Hur rimmar mer övertid med Unionens strävan efter bättre balans mellan arbete och fritid?
Stefan Wiborgh, Sandvik:
1. Det är en uppgörelse som gjorts under svåra ekonomiska förhållanden men vi tror att vi säkrar reallöneökningar under tre år och det är vi nöjda med. Vi har fått med andra saker i avtalet den här gången, inte bara lönenivåer som ger, om inte reda pengar, men en rad förbättringar. Vi har lyssnat på ekonomer som säger att det kommer bli bättre och det är det vi siktar på, under de här tre åren är vi med och skapar en tryggare arbetsmarknad.
2. Det är ur jämställdhetssynpunkt en viktig fråga för oss och det har det varit under många avtalsrörelser. Att få upp det till sex månader har så klart också ett starkt symbolvärde.
3. Vi får sätta oss ner och jämföra med de kollektiva delpensionsavtal som vi har på Sandvik. Detta rör sig om individuella lösningar, vilket naturligtvis ger andra möjligheter. Det är ett sätt att man själv ska kunna välja om man vill jobba lite mindre. Det handlar om att skapa balans i arbetslivet, den här gången blev det för dem som är lite äldre.
4. Den förändringen gäller Teknikarbetsgivarna och rör inte Stål- och metallavtalet som vi på Sandvik går under.
Mats Henning, Volvo Lastvagnar:
1. Nej, på tre år är det för lågt.
2. Frågan är om den var så viktig egentligen. Som jämlikhetsfråga är föräldralönen visserligen jätteviktig. Men det har inte varit någon fråga som varit avgörande för oss, som vi hade kunnat gå i konflikt på. I praktiken så kostar den ju inte arbetsgivaren många kronor.
3. Nej.
4. Det är naturligtvis inte bra att vi har förändrat möjligheten för arbetsgivaren att plocka ut mer övertid, dels under året och dels under kortare perioder. Det är absolut ett bakslag, det är ju en skyddsregel som vi har tummat på.
Karin Åberg, Ericsson:
1. Jag tycker att nivån borde varit högre, men det här var dit vi kunde nå.
2. För att vi vet att det är en viktig fråga ute på arbetsplatserna. Det handlar om jämställdhet. Får vi killarna och de höga cheferna att vara föräldralediga så kommer de att statuera exempel för de övriga anställda och vi kommer i slutändan att få fler jämställda arbetsplatser.
3. Vi har ju ingen sådan lösning i dag och det är många som är oerhört pressade och jobbar hårt så över lag har vi haft problem med det höga arbetstidsuttaget. Det här är en bra lösning men det optimala hade dock varit en ren arbetstidsförkortning.
4. I det här fallet handlar det om att man har ställt krav om att harmonisera med lagstiftningen. Och lagstiftningen har högre regler än dem vi nu har avtalat om. Det var en kompromiss vi gjorde helt enkelt.
Sakari Alanko, LKAB i Kiruna:
1. Absolut inte. Det är för lågt för att vara ett treårigt avtal.
2. Det har ju med jämställdhet att göra och någonstans måste vi stämma i bäcken. Det är oftast kvinnorna som drabbas, i min värld är det oftast de som är hemma när barnen är små.
3. Ja, faktiskt. Vi har slagits länge för en gruvpension. Det här är en bra bit att börja med.
4. Det rimmar inte alls. Jag är inte för mer övertid, men å andra sidan är avtalet i sig flexibelt och kan bara användas av företagen av synnerliga skäl. Klubbarna måste se till att inte godtyckligt gå med på sådana avtal. Man höjde ju också återföringen, från 75 timmar till 100 timmar, så man måste vara ledig 100 timmar för att kunna jobba övertid 100 timmar till. För övertidshöjningen fick man en del pengar till extra delpension. Det betyder att den anställde kan gå tidigare i delpension.
Karin Johansson, Tetra Pak Diary & Beverage AB:
1. Vi är aldrig nöjda, men med tanke på läget så var det bra.
2. Det var inte så bra innan så det var bra att vi fick till en extra månad.
3. Det kan jag inte svara på.
4. Vi får titta på det när vi ser det slutliga, när allting är klart.
Hans Wahlbom, Korsnäs, Gävle:
1. Det var hit vi kunde komma. Sedan är det ju alltid så att man tycker att man kunde ha fått en tiondel till här och en tiondel till där, men i stort sett är jag nöjd. Det är skönt att det är ett treårigt avtal, så det blir arbetsro.
2. Det kostar inte så jäkla mycket men har ett stort symbolvärde. Det talar om att man ska kunna vara förälder och jobba. Och eftersom LO är på vagnen nu, med en annan konstruktion, och har fått sex månader är det viktigt att vi håller i det här.
3. Ja, vissa har ett sug efter det. Men det har ju inte torgförts så mycket vad det innebär. Det sätts in på ett speciellt konto och tillhör bara dig. Det följer med dig hela tiden, och byggs upp så att du kanske kan gå hem vid 63 och jobba fyra dagar i veckan, för att orka till 65. Jag blir så trött på det här ibland att man ska jobba till 67 eller 69. Se till att folk orkar jobba till 65 först! Sedan den statliga delpensionen togs bort för bra många år sedan har jag saknat den här valfriheten. Det är ingen som tvingas, men man ska ha möjligheten. Är du 30 i dag så hinner det bli ganska mycket.
4. Ökat övertidsuttag berör inte massa- och pappersindustrins avtal. Har ni inte behövt ge någonting?
- Vi har inte gett så mycket egentligen. Men vi har ju redan 200 timmars övertidstak. Sedan fick vi ju släppa kravet på att ingen ska kunna avtala bort sin övertid under det första anställningsåret. Där lyckades vi inte.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
AD: Värvningsförbud gick för långt
Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.
Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.
Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.
Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.
I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.
AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.
Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.
– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.
Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.
Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.
– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.
– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.
