Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så skapas 400 000 nya jobb
Sverige behöver skapa runt 400 000 fler jobb för att klara välfärd och sysselsättning de närmaste 10 åren. Det visar beräkningar som TCO gjort.
Sverige behöver en ny jobbpolitik. Det konstaterar TCO i en ny rapport. För att nå 80 procents sysselsättning när befolkningen samtidigt ökar måste det enligt TCO:s beräkningar skapas 400 000 nya arbetstillfällen under den kommande tioårsperioden. 100 000 av dessa måste komma inom offentlig sektor.
- Det handlar om att möta utmaningarna vi står inför; klimatomställningen, konkurrenskraften och inte minst om att ta hand om gamla och sjuka, och se till att den kommande generationen får en god utbildning. Då måste vi få fram pengar till välfärden och det kräver en effektiv skattepolitik som förankras över blockgränsen, säger Eva Nordmark, ordförande i TCO.
För att skapa de 400 000 nya jobb som behövs föreslår TCO bland annat att alla som vill ska kunna skaffa sig en högskoleutbildning och att unga under 25 år som saknar gymnasieexamen ska garanteras utbildning. Centralorganisationen anser också att Riksbanken ska få ett sysselsättningsmål och att överskottsmålet i de offentliga finanserna ska överges.
TCO konstaterar att samtidigt som det varje år skapas hundratusentals nya arbetstillfällen försvinner det jobb genom att verksamheter krymper eller läggs ner. Beräkningar som gjorts med hjälp av Statistiska centralbyrån visar att jobbskapandet inte är tillräckligt stort för att bryta utanförskapet och massarbetslösheten.
- Det handlar inte bara om att minska arbetslösheten och få fler i jobb utan också om att ge äldre som vill och kan möjlighet att arbeta kvar. Vi behöver en uppdaterad jobbpolitik som håller uppe och skapar efterfrågan i ekonomin så att fler jobb skapas, säger Eva Nordmark.
SCB har beräknat utvecklingen av sysselsättningen inom de sektorer som främst påverkas av förändringar i befolkning, skola, vård och omsorg. Beräkningarna utgår från att den genomsnittliga personaltätheten år 2009-2011 behålls under prognosperioden. Fram till år 2020 kommer behovet bara inom vård, skola och omsorg att öka med 10 procent eller 110 000 personer.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
