Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så överlever du vab-träsket
Din lilla sötnos har just kräkts ner hela sängen. Jaha, då var det dags för vab. Igen.
Vintern är slitig för många småbarnsföräldrar. Det är ett snorande och hostande som aldrig tycks ta slut. Februari och mars är högsäsong för influensan, kräksjukan och andra otäcka virus. Det märks ute på arbetsplatserna där de med småbarn oftare än annars är hemma. Under februari anmäler föräldrar i Sverige att de tagit ut 600 000 vabdagar. Det kan jämföras med cirka 200 000 under sommarmånaderna visar statistik från Försäkringskassan.
Uttaget av tillfällig föräldrapeng är också som störst när barnen är i förskoleålder, alltså 2 till 6 år. Föräldrar vabbar 7 till 10 dagar per år när barnen är i dagisåldern. När de blivit lite äldre är motsvarande siffra 5 dagar per år.
Det kan möjligtvis vara en liten tröst när du vankar hemma med en febrig unge i famnen, samtidigt som jobbångesten gror i magen. Vabhelvetet tar slut en vacker dag.
- Föräldrar borde få veta mer om att ungarna går igenom ungefär 40 infektioner under dagisåren, säger föräldrapsykologen Malin Alfvén.
Malin tycker att det pratas alldeles för lite om vab, som är en oundviklig del av föräldraskapet. Alla barn är sjuka mer eller mindre under sina första levnadsår.
- Man borde informera om det här på BVC när dagis kommer på tal och redan under graviditeten borde paren diskutera hur vabben ska delas upp, tycker Malin.
Ställ in dig på att barnen kommer att bli sjuka, att du kommer vara hemma mycket från jobbet i perioder och planera uppdelningen av vabbandet innan barnet blir sjukt är hennes råd. En sömnlös natt med febrig unge leder ofta "vem ska vara hemma?"-diskussionen till ett praktgräl.
- Ett råd jag har är att bestämma er för varannan vab, utan åtskillnad. Jag har träffat föräldrar som har gjort så och de säger att det har revolutionerat deras liv. Och att skylla på att vi inte kan vara hemma på grund av jobbet är inte sant. Det kan vi visst.
Men det är svårt att komma ifrån att jobbet får lida när barnen blir sjuka. Jobbhögen växer, chefen stressar och arbetskamraterna får dra ett tyngre lass.
Hur tacklar man sura kollegor som tycker att man jämt är borta?
- Du ska informera om läget hemma. Berätta också om du delar vabben med din partner, det brukar hjälpa är min erfarenhet. Har man inga barn eller inte behövt vabba då kan man omöjligen veta hur det känns. Men får du dumma frågor som "va, ska du vara hemma igen?" ska du svara: Ja. Du behöver faktiskt inte förklara dig, förklaringar förvärrar bara det dåliga samvetet man redan har.
Så det finns alltså ingen universallösning mot vabångest?
- Jag är inte så säker på att man kan bli av med det dåliga samvetet. Människan är skapt till att tänka på det man missar att göra och inte så mycket på det man har gjort. Inse det och det kanske lindra något.
Fakta
Några ord om ...
...att jobba hemma när barnen är sjuka. Stäng av jobbmobilen ibland. Om barnet är stort nog, berätta att nu ska jag ta några jobbsamtal men sen stänger jag av telefonen och ägnar hela nästa timma åt dig.
...jämställdhet. Dela på vabbdagarna, rakt av utan några undantag. Och bestäm er för ett system innan kräksjukan bryter ut. Det är att investera i relationen.
...taskiga kommentarer från kollegor. "Jaha, ska du vara hemma idag också?" Gå inte i försvarsställning. Du behöver faktiskt inte förklara dig. Svara bara: ja.
...kommunikation. Informera om läget för kollegor och chefen. Tycker du att det känns som du sviker jobbet, berätta det. Om du delar på vabben hemma, berätta det också. Då vet de att du gör ditt bästa i alla fall.
...förberedelser. Prata redan under föräldraledigheten om att ni en vacker dag måste vabba. Hur ska ni lösa det då?
...virus och bakterier. Barn behöver gå igenom ett gäng infektioner för att rusta sitt immunförsvar. Din unge är inte klenare än någon annan, det bara är så.
...framtiden. Det blir bättre, infektionerna blir färre. Vi lovar.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
