Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så mycket ökade chefens lön
3,8 procent. Så mycket ökade lönen i genomsnitt för landets företagsledare under finansfinanskrisen. Medianlönen för en vd i företag med fler än tio anställda är idag 80 000 kronor per månad. Det visar en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort.
Mellan 2009 och 2010, när många anställda fick minimala lönepåslag till följd av finanskrisen, ökade chefernas totala medianlön med 3,8 procent, från 77 100 kronor per månad till 80 000 kronor. Den högsta löneutvecklingen återfinns inom tjänstesektorn där medianlönen ökade med 4,5 procent till 83 600 kronor.
Men utvecklingen har varit ojämn mellan olika branscher. Inom byggsektorn minskade medianlönen med 0,6 procent till 50 600 kronor. Inom jord- och skogsbruk minskade den med 8,9 procent till 51 900 kronor.
Löneundersökningen, som gjorts av Svenskt Näringsliv, omfattar knappt 3 600 anställda vd:ar i företag som är anslutna till arbetsgivarorganisationen och som har fler än tio anställda.
Under åren 2004 - 2010 har löneutvecklingen för landets företagsledare i genomsnitt varit tre procent per år. För anställda i företag anslutna till Svenskt Näringsliv var löneutvecklingen under samma period i genomsnitt 3,2 procent per år.
Undersökningen visar att lönespridningen är stor bland personerna i toppen. 80 procent av vd:arna har en månadslön mellan 41 000 och 164 000 kronor per månad. Tio procent har lägre lön än 41 000 och tio procent har högre lön än 164 000.
Spridningen är även stor mellan länen. Medianlönen för riket återspeglar främst vd-löneläget i storstäderna. I 17 av 20 län är medianlönen lägre än medianlönen för riket.
Lönebegreppet som redovisas är summan av fast kontant månadslön, naturaförmåner och genomsnittligt värde per månad av provision, premielön etc. Redovisningen innehåller dock inte årsbonus.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
