Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Så får du chefen att köpa dina idéer

Alla kan vi ibland känna lusten att lägga oss ned och skrika på golvet som en trotsig treåring för att få vår vilja igenom. Men vad hjälper det? Karin Klerfelt är författaren som ger oss tips på hur vi får chefen dit vi vill. Förberedelse och eftertanke är ledorden.
Madeleine Danemo Publicerad

- Man ska aldrig ramla in i en argumentation, köp dig tid. Då slipper du hamna i en diskussion som du sedan känner hade kunnat utvecklas på ett för dig bättre sätt, säger Karin Klerfelt.

I Karin Klerfeldts kommande bok "Argumentera och få andra att göra som du vill" beskriver författaren hur man når framgång i yrkeslivet. Och då är det just hur man argumenterar som är det viktigaste. Att spela brett och använda sig av olika typer av argument som logiska, känslomässiga och förtroendeingivande är viktigt för att på rätt sätt få fram sitt budskap. Där kan man se vissa skillnader mellan könen enligt Klerfelt. Män är ofta bättre på förtroendebiten och kvinnors styrka sitter i det känslomässiga.

- Kvinnor är oftast bättre på att uttrycka sig brett och detta beror mycket på att kvinnor tränar på barnen och är mer kognitiva. Männen är mer affärsmässiga och pratar långsammare, säger Karin Klerfelt.

Men hur gör vi då rent praktiskt för att chefen att köpa våra idéer och hur får vi fram våra teser?
- Du måste vara stenövertygad om vad det är du vill. Du ska känna det i hela kroppen och öva framför spegeln, sambon eller familjen. Skriv också ned det tjugo gånger så du är rejält förberedd, säger Karin Klerfelt.

Fakta

Lathund för bra argumentation

  • Utforma en tes och bygg upp den med tre starka argument.
  • Använd argument som tilltalar chefen - inte dig själv.
  • Förbered dina argument noga, så du kan framföra dessa på ett säkert och självsäkert sätt.  
  • Använd ekonomiska infallsvinklar i dina argument. Din idé kan spara pengar! Det gillar cheferna.
  • Använd dig av olika argument, logiska, känslomässiga och förtroendeingivande.

(Källa : City)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.