Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

S lovar kraftigt höjt tak i a-kassan

Som ombudsman i HTF mötte jag ofta medlemmar som var oroliga för att bli uppsagda. Som socialdemokrat har jag sett det som ett misslyckande när vårt välfärdssystem inte har levt upp till medborgarnas förväntningar. Det skriver skolminister Ibrahim Baylan och lovar kraftigt höjt tak i a-kassan vid sidan av de höjningar som föräldralediga och sjuka får i sommar.<br />
Publicerad
Kampen mot arbetslösheten är den viktigaste frågan för den socialdemokratiska regeringen. Inget är så orättvist som arbetslöshet. Att inte vara behövd, inte kunna försörja sig själv och sin familj, att inte få bidra till samhällsbygget skapar dålig självkänsla och utanförskap. Målet är att varje människa som kan ska kunna säga: Nu går jag till jobbet.

För att nå målet om arbete åt alla krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik som effektivt matchar arbetssökande med lediga jobb. En aktiv arbetsmarknadspolitik har stor betydelse både för enskilda individer och för samhället som helhet. Därför har den socialdemokratiska regeringen satsat på en rejäl ökning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Drygt 50 000 ytterligare praktikplatser, arbetstillfällen, utbildningsplatser med mera skapas i år.

Att fortsätta utveckla och stärka tryggheten för arbetstagarna genom att minska de ofrivilliga deltiderna - göra heltid till en rättighet - och sätta stopp för allt för många tillfälliga anställningar står också högt på dagordningen.

Som ombudsman för HTF mötte jag ofta medlemmar som var oroliga för att bli uppsagda och kände en stor osäkerhet inför en eventuell arbetslöshet. Deras frågor handlade om alltifrån den hjälp och stöd som förbundet kunde bidra med till hur deras ekonomi skulle se ut om de blev uppsagda. Vissa hade svårt att se hur de skulle kunna klara sig på 80 procent av lönen medan andra bekymrade sig över att de skulle slå i det berömda "taket" och därmed skulle få ut betydligt mindre än 80 procent av lönen om olyckan var framme.

I tjänstesektorn i norra Sverige såg vardagen ut så för många medlemmar. Med den allt snabbare förändringstakten som vi har i Sverige kommer också fler och fler att byta jobb, ibland för att de själva vill men allt oftare ofrivilligt via uppsägningar. Så kommer det också att vara i framtiden. Det är viktigt att vi har trygghetssystem som ser till att man inte står helt utan försörjning bara för att arbetsgivaren lagt ner eller flyttat någon annanstans.

Det har lett till att HTF, i likhet med flera andra tjänstemanna- och akademikerförbund, har inrättat en inkomstförsäkring för de medlemmar som har en lön över ersättningstaket i arbetslöshetsförsäkringen. Motivet har varit enkelt: Den som drabbas av arbetslöshet ska inte behöva känna oro för att behöva gå från hus och hem.

Som socialdemokrat har jag sett det som ett misslyckande när vårt välfärdssystem inte levt upp till medborgarnas förväntningar. Det är allvarligt om allt fler personer måste teckna egna privata försäkringar på grund av att de generella välfärdssystemen inte garanterar tryggheten för det stora flertalet vid arbetslöshet, sjukdom eller föräldraledighet. Risken är också uppenbar att viljan att solidariskt via skattesedeln vara med och bidra till den gemensamma välfärden minskar om många inte fullt ut omfattas av de gemensamma trygghetssystemen.

Det bästa sättet att motverka en sådan utveckling är att se till att de gemensamma försäkringarna håller vad de lovar. Därför vill vi genomföra en mängd förändringar med det självklara målet att betydligt fler ska omfattas av våra trygghetssystem.

I valrörelsen 2002 lovade vi att taket i föräldraförsäkringen och sjukförsäkringen skulle höjas. Den 1 juli infrias det löftet och taket i föräldrapenningen höjs från 24 800 till 33 100 kronor i månaden. Samtidigt höjs ersättningen för de så kallade lägstanivådagarna, från 60 till 180 kronor per dag. Vid samma tidpunkt höjs taket i sjukförsäkringen till drygt 33 000 kronor per månad. Nästa steg för oss socialdemokrater är att kraftigt höja taket i a-kassan så att de allra flesta får 80 procent av sin lön i ersättning vid arbetslöshet.

Den tydligaste skiljelinjerna mellan socialdemokraterna och den moderatledda högeralliansen går i synen på hur vi skapar arbete och hur vi hjälper den som blivit arbetslös eller sjuk.

Moderaterna vill sänka a-kassan ner mot 65 procent. Det skulle skapa ett låglönesamhälle med dumpade löner. Samtidigt ska egenavgiften till a-kassan höjas med upp till 300 kr/månad. Dessa förslag går helt i motsatt riktning mot den politik som den socialdemokratiska regeringen för, och de undergräver den svenska modellen som bygger på trygghet och gemensamt ansvarstagande.

Moderaternas förslag innebär också att den som är arbetslös mer än 300 dagar ska tvingas ta jobb som ger en månadslön mindre än 4 000 kr. De vill dessutom införa obligatorisk avgift till a-kassan och att avdragsrätten för fackföreningsavgiften slopas. Deras mål är tydligt: Försvaga arbetstagarnas ställning och dumpa svenska löner.

Moderaterna är konsekventa i sin politik och vill även försämra ersättningarna för de som är föräldralediga eller sjuka. De vill ta bort fyra månader i föräldraförsäkringen och sänka föräldrapenningen och ersättningsnivån i sjukförsäkringen. Moderaterna vill finansiera skattesänkningar för dem med höga inkomster, stora förmögenheter och exklusiva villor med försämringar för sjuka, arbetslösa och föräldralediga.

Kraftigt sänkta ersättningsnivåer i våra gemensamma trygghetssystem skapar otrygga människor, inte fler jobb. Fler jobb skapas genom att människor är trygga och bejakar förändringar. Då finns förutsättningarna för att pröva nya vägar och idéer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.