Direktivet om tjänster på den inre marknaden är ett av de mest omstridda förlag Kommissionen någonsin lagt. Det spelade en avgörande roll för nej-sidans seger i folkomröstningen i Frankrike om EU: s konstitution. Det döptes till Frankenstein- direktivet med anspelning både på dess upphovsman, dåvarande kommissionären Bolkestein, och dess, enligt motståndarna, monstruösa innehåll.
Lyssnar man däremot på de mest entusiastiska förespråkarna verkar det som om direktivet skulle vara lösningen på arbetslösheten i Europa. De svenska facken har som vanligt en mer balanserad syn. Vi tror inte på domedagsprofetior. Men heller inte på mirakelmediciner.
Även i de mest optimistiska beräkningarna stannar sysselsättningseffekten av tjänstedirektivet vid 600.000 nya jobb. Det kan verka mycket. Men det är en droppe i havet i EU med över 450 miljoner invånare och 200 miljoner sysselsatta. Och av den möjliga vinsten är bara 10 procent att hänföra till den omstridda ursprungslandsprincipen och består främst av lägre priser och högre produktivitet. Inte av nya jobb.
De delar av direktivet, som syftar till att underlätta för företag att etablera sig i andra länder, ser de svenska facken positivt på. De svåra frågorna handlar om vad som ska gälla när ett företag tillfälligt utför tjänster i ett annat land. Det gäller främst fyra områden:
Ursprungslandsprincipen. Kommissionen och inre marknadsutskottets majoritet - liberaler och konservativa - vill att företag som utför tillfälliga tjänster i andra länder ska följa hemlandets lagar och regler. Europafacket och minoriteten i utskottet - socialdemokrater, gröna, vänstern - vill ge större spelrum för värdlandet att reglera hur tjänsterna ska utföras.
Varför denna fixering vid ursprungslandsprincipen kan man undra. Även de mest optimistiska studierna visar ju mycket osäkra positiva effekter. Däremot är riskerna betydande för "a race to the bottom".
I USA finns ingen ursprungslandsprincip. Tvärtom. Delstaternas rätt att reglera den verksamhet, som bedrivs på deras territorium, är en självklarhet i den amerikanska federalismen. Det har inte hindrat framväxten av en mycket dynamisk tjänstesektor.
Arbetsrätten. Där finns bred enighet i parlamentet om att direktivet inte ska omfatta arbetsrätten, kollektivavtalet och konflikträtten. Det är bra. Men kan vi därmed vara säkra på att kunna hävda vår förhandlingsrätt, och om så behövs, konflikträtt, gentemot gästande företag? Att det inte är självklart visar debatten om Vaxholmskonflikten, inte minst uttalandena av kommissionären McCreevy, som är ansvarig för tjänstedirektivet, när han besökte Stockholm.
Därför är det ett fackligt krav att parlamentet och rådet stärker skrivningarna om att de fundamentala fackliga rättigheterna måste respekteras och inte får underordnas den fria rörligheten. Sysselsättningsutskottet och den svenska regeringen har lagt en sådan text. Vi förväntar oss att våra parlamentariker aktivt arbetar för att den antas av plenum.
Förbjudna krav. Kommissionen och den liberal-konservativa majoriteten i inre marknadsutskottet vill förbjuda medlemsstaterna att ställa krav på att gästande företag ska ha en representant i landet. Man vill också förbjuda värdlandet att ställa krav på hur medförd utrustning används.
Hur ska vi kunna hävda vårt kollektivavtalssystem om det inte finns någon representant att förhandla, träffa avtal och lösa tvister med? Och hur ska vi kunna upprätthålla arbetsmiljöbestämmelserna om vi inte får ställa krav på hur utrustning används.? Det skulle jag vilja få svar på av de svenska parlamentariker, Charlotte Cederschiöld (m) och Cecilia Malmström (fp), som i dessa frågor tillhör utskotts- majoriteten och med stor övertygelse företräder ursprungslandsprincipen.
Undantagna branscher. Verksamheter som är reglerade i särskild ordning som t ex e-handel och transportsektorn är undantagna från direktivet. Det råder också bred politisk enighet i parlamentet om att undanta s.k. tjänster i allmänhetens intresse men det är oklart hur omfattande det undantaget är. Det är också oklart vad som gäller säkerhetsföretagen.
Ett förslag om att undanta bemanningsföretagen föll i utskottet. De omfattas därmed av ursprungslandsprincipen. Det öppnar för dumping från företag som etablerar sig i länder med låga eller inga krav och därifrån förmedlar arbetskraft till länder med högre standard. Vi förväntar oss att den frågan på nytt kommer upp i plenum. Inte minst HTF: s medlemmar torde med intresse följa hur de svenska ledamöterna då röstar.
Det är inte så märkligt att tjänstedirektivet blivit en stridsfråga. Det handlar ytterst om balansen mellan löntagarnas, konsumenternas, medborgarnas demokratiska rättigheter och företagens rättigheter till fri rörlighet. Ska EU vara mer än en marknad? Ska den sociala modell och den arbetsmarknadsmodell olika länder valt ställas mot varandra i en ohämmad konkurrens?
Tidigt nästa år kommer våra politiska partier att i Europaparlamentet visa var de står. Det ger också en vägledning hur olika regeringsalternativ kommer att driva tjänste- direktivet i rådet, som tar över när parlamentet sagt sitt.
Det kan vara en vägledning god som någon inför riksdagsvalet nästa höst.
Sven Svensson,
chef för LO:s, TCO:s och SACO:s Brysselkontor