Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

RIT-avdrag får gehör

Almegas förslag för att minska ungdomsarebtslösheten får gehör. Jonas Milton tror att studentmedarbetarskap kan vara verklighet redan i höst.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad 19 oktober 2012, kl 09:54

Ungdomsarbetslösheten har långsamt stigit sedan 2000. En oroande utveckling anser Almega som vid ett seminarium i Almedalen presenterade tre förslag som ska ge unga jobb.
Det första förslaget handlade om så kallade introduktionsavtal, där lönen under det första året uppgår till 75 procent av ingångslönen. Ett sätt att göra ingångsbarriären för unga på arbetsmarknaden lägre.

- Vi har ännu inte träffat någon överenskommelse om det förslaget men frågan är aktuell i jobbpaktsdiskussionerna, säger Jonas Milton, vd på Almega.

Almegas andra förslag handlade om att hitta system som gör det enklare för högskolestudenter att ta steget in i arbetslivet, ett så kallat studentmedarbetarskap, där studenten arbetar 10 till 15 timmar per vecka hos ett företag eller organisation i en bransch som är relevant för deras utbildning.

Även arbetsuppgifterna ska vara relevanta för den pågående utbildningen, men ska vara sysslor som annars får vänta, för att inte ersätta befintlig personal.

- Även denna fråga har varit ett inspel i jobbpaktsdiskussionerna. Glädjande nog är flera Sacoförbund och Unionen inne på samma linje så jag tror att vi kan träffa överenskommelser i höst, säger Jonas Milton.

Slutligen föreslog Almega att man ska införa skatteavdrag för it-tjänster i hemmet, ett så kallat RIT-avdrag. Avdraget skulle bygga på samma princip som RUT- och ROT-avdragen och omfatta tjänster som installationssupport men också support på plats i samband med olika it-relaterade problem.

- Denna reform tror vi kan skapa tusentals nya jobb för ungdomar. Ett antal motioner har lämnats som rör RIT-avdraget, bland annat av Kristdemokraterna, nu under den allmänna motionstiden. Alla förslagen är aktuella till den dagen vi fått gehör för våra åsikter, men längst har vi kommit med studentmedarbetarskapet, säger Jonas Milton.

Fakta

Jobbpakten är ett samarbete mellan regeringen och arbetsmarknadens parter i syfte att minska ungdomsarbetslösheten. Förhoppningen är att den ska ge minst 30 000 nya jobb och sänka den så kallade jämviktsarbetslösheten

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.