Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Risk för ny strejk

Efter gårdagens avtal med Norwegian är Malmö Aviation det enda flygbolag som inte gått med på Unionens krav på att begränsa arbetstiden. Kommer man inte överens under veckan lär det bli nya strejkvarsel.
Niklas Hallstedt Publicerad

På onsdagskvällen skrevs avtalet mellan Unionen och Norwegian under. Därmed undanröjdes risken för strejk, något som skulle ha drabbat flygbolaget och dess passagerare hårt.

Unionens främsta mål var att den schemalagda arbetstiden för Norwegians kabinpersonal skulle begränsas till max 47,5 timmar per sjudagarsperiod. Det är också innehållet i det centrala ramavtal som skrevs under på onsdagskvällen.

En lokal överenskommelse gör dock att den planerade arbetstiden får uppgå till 50 timmar per löpande sjudagarsperiod.

Men då med dubbel lön under de sista timmarna.

- Det blir betydligt dyrare för arbetsgivaren. Vi räknar med att det får dem att tänka om lite, säger Michael Collins ombudsman på Unionen med ansvar för flygavtalen.

Som en kompensation för att Norwegian tillåts överskrida tidsgränsen fick Unionen igenom en förändring av reglerna för standbyarbete. Resultatet är att de anställdas möjligheter att planera sina liv underlättas.

- Sitter du i standby har du ingen aning om hur du kommer att flyga och när du kommer tillbaka. Nu har vi begränsat arbetsgivarens möjlighet att utnyttja standbytiden. Resultatet är att de anställdas scheman inte kan ändras lika mycket som tidigare, säger Michael Collins.

I övrigt ligger det nya avtalet på samma nivå som industrins avtal, med en löneökning på 3,6 procent på 18 månader. Därtill kommer de 0,2 procent som avsattes för kompensationsutveckling i förra avtalet, men som nu faller ut i pengar.

Fortfarande återstår hälften av Unionens tio avtal på flygområdet att ro i land. Men bara i ett av dem, det som gäller Malmö Aviation, antas frågan om tidsregleringen bli ett problem. Når man inte fram till en uppgörelse under veckan finns mycket som talar för att det kan komma ett varsel även här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.