Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Rekordfå i arbetsmarknadsutbildning

Andelen arbetslösa som får utbildning har rasat under 2000-talet. Det visar en ny Unionenrapport. Idag är sannolikheten liten för att en arbetslös ska få gå en kvalificerad yrkesutbildning.
Rickard Jakbo Publicerad

Idag ordnar Arbetsförmedlingen utbildning åt tre procent av de arbetslösa i åtgärder. Fram till 2003 var siffran omkring 25 procent.

- Att den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen är nere på nivåer från arbetsmarknadspolitikens barndom på 50-talet är oerhört uppseendeväckande med tanke på vilka behov som finns, säger rapportförfattaren Jonas Olofsson.

Idag dominerar i stället subventionerade arbeten och coachning inom det som kallas jobbgarantin. Eftersom många företag säger att de inte hittar personal med rätt kompetens, är det fel väg att gå, hävdar Unionen och Olofsson.

- Politiken går ut på att få arbetslösa i jobb så billigt och snabbt som möjligt, säger Jonas Olofsson som är docent i ekonomisk historia med inriktning mot arbetsmarknads och utbildningsfrågor.

Men är det inte bra att bryta utanförskapet, för till exempel personer som mår dåligt av att gå sysslolösa?

- Jo, men tittar man på Arbetsförmedlingens rapporter så lyckas man inte med det. Väldigt många i dessa garantiinsatser har varit arbetslösa länge och de kommer ofta tillbaka till Arbetsförmedlingen. Det är inte säkert att okvalificerade och tidsbegränsade jobb stärker individernas förmåga att klara sin försörjning på sikt.

Förändringen inleddes redan på 90-talet och kom delvis på grund av besparingar, enligt Olofsson. Det fanns också frågetecken om hur pass effektiva de relativt dyra arbetsmarknadsutbildningarna var.

I rapporten lyfts nyare forskning fram. Rönen visar på positiva inkomst- och sysselsättningseffekter av arbetsmarknadsutbildning, fast då på längre sikt. Därför borde utbildningsvolymerna öka, anser Olofsson. Han framhåller att Unionen inte är ensamma i sin kritik. Regeringens finanspolitiska råd, som oberoende granskar regeringens politik, och OECD är inne på samma linje.

Varför lyssnar inte regeringen?

- I viss utsträckning har man lyssnat på den starka kritiken. Moderaterna har presenterat en satsning på folkhögskolan, höjt studiebidraget och satsat på jobbgarantin.

- Men regeringen har inte lagt om inriktning. Det är en ideologisk fråga i grunden. Man vill ha en tydlig bodelning mellan utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik. 

Olofsson anser inte att det vanliga utbildningssystemet och minskade komvuxutbudet kan ersätta tomrummet. De arbetslösa och resurssvaga som varit i fokus för arbetsmarknadsutbildningen ser inte studielån som ett alternativ, och den reguljära utbildningen har ofta inte en lika direkt koppling till företagens behov.

- Regeringen vill inte att arbetsmarknadspolitiken ska ha den här långsiktiga inriktningen, och man lägger mycket ansvar på den enskilde.

Fakta

Utvecklingen i diagrammet avser årsgenomsnittet av dem som är kvarstående i arbetsmarknadspolitiska program och redovisar utvecklingen till 2009.

I maj 2010 var 184 376  arbetssökande i program med aktivitetsstöd, av dem var 5 762, eller 3 procent, i arbetsmarknadsutbildning. I arbetsmarknadsutbildning ingår både förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning.

Källa: Arbetsförmedlingen, Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.