Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Rekordfå i arbetsmarknadsutbildning
Andelen arbetslösa som får utbildning har rasat under 2000-talet. Det visar en ny Unionenrapport. Idag är sannolikheten liten för att en arbetslös ska få gå en kvalificerad yrkesutbildning.
Idag ordnar Arbetsförmedlingen utbildning åt tre procent av de arbetslösa i åtgärder. Fram till 2003 var siffran omkring 25 procent.
- Att den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen är nere på nivåer från arbetsmarknadspolitikens barndom på 50-talet är oerhört uppseendeväckande med tanke på vilka behov som finns, säger rapportförfattaren Jonas Olofsson.
Idag dominerar i stället subventionerade arbeten och coachning inom det som kallas jobbgarantin. Eftersom många företag säger att de inte hittar personal med rätt kompetens, är det fel väg att gå, hävdar Unionen och Olofsson.
- Politiken går ut på att få arbetslösa i jobb så billigt och snabbt som möjligt, säger Jonas Olofsson som är docent i ekonomisk historia med inriktning mot arbetsmarknads och utbildningsfrågor.
Men är det inte bra att bryta utanförskapet, för till exempel personer som mår dåligt av att gå sysslolösa?
- Jo, men tittar man på Arbetsförmedlingens rapporter så lyckas man inte med det. Väldigt många i dessa garantiinsatser har varit arbetslösa länge och de kommer ofta tillbaka till Arbetsförmedlingen. Det är inte säkert att okvalificerade och tidsbegränsade jobb stärker individernas förmåga att klara sin försörjning på sikt.
Förändringen inleddes redan på 90-talet och kom delvis på grund av besparingar, enligt Olofsson. Det fanns också frågetecken om hur pass effektiva de relativt dyra arbetsmarknadsutbildningarna var.
I rapporten lyfts nyare forskning fram. Rönen visar på positiva inkomst- och sysselsättningseffekter av arbetsmarknadsutbildning, fast då på längre sikt. Därför borde utbildningsvolymerna öka, anser Olofsson. Han framhåller att Unionen inte är ensamma i sin kritik. Regeringens finanspolitiska råd, som oberoende granskar regeringens politik, och OECD är inne på samma linje.
Varför lyssnar inte regeringen?
- I viss utsträckning har man lyssnat på den starka kritiken. Moderaterna har presenterat en satsning på folkhögskolan, höjt studiebidraget och satsat på jobbgarantin.
- Men regeringen har inte lagt om inriktning. Det är en ideologisk fråga i grunden. Man vill ha en tydlig bodelning mellan utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik.
Olofsson anser inte att det vanliga utbildningssystemet och minskade komvuxutbudet kan ersätta tomrummet. De arbetslösa och resurssvaga som varit i fokus för arbetsmarknadsutbildningen ser inte studielån som ett alternativ, och den reguljära utbildningen har ofta inte en lika direkt koppling till företagens behov.
- Regeringen vill inte att arbetsmarknadspolitiken ska ha den här långsiktiga inriktningen, och man lägger mycket ansvar på den enskilde.
Fakta
Utvecklingen i diagrammet avser årsgenomsnittet av dem som är kvarstående i arbetsmarknadspolitiska program och redovisar utvecklingen till 2009.
I maj 2010 var 184 376 arbetssökande i program med aktivitetsstöd, av dem var 5 762, eller 3 procent, i arbetsmarknadsutbildning. I arbetsmarknadsutbildning ingår både förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning.
Källa: Arbetsförmedlingen, Unionen
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
