Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Rekonstruktion bra lösning för anställda

I dag, onsdag, ansökte Saab Automobile om en rekonstruktion. I morgon ska Vänersborgs tingrätt meddela sitt beslut. Men oavsett om Saab ska rekonstrueras eller går i konkurs ska den statliga lönegarantin se till att de anställda hålls skadeslösa.
Anita Täpp Publicerad

Lönegarantin innebär att staten betalar de anställdas löner och andra ersättningar sedan maximalt tre månader tillbaka i tiden. Vid en rekonstruktion får de anställda också ersättning för en månad till, räknat från den dag beslutet tas.

I det fall rekonstruktionen tar längre tid måste arbetsgivaren själv klara att betala personalkostnaderna.

Om tingsrätten går med på Saabs begäran kommer staten till att börja med betala ut den augustilön som de anställda inte fått.

Men det finns ett tak i den statliga lönegarantin, på 171 200 kronor. Och eftersom en del av Unionens medlemmar på Saab är högavlönade så finns en liten risk för att någon eller några kan drabbas av det.

- Om man tänker sig rent teoretiskt att någon tjänar 80 000 kronor i månaden och sedan kanske också har rest och lagt ut för andra saker i tjänsten, så kan man komma över taket, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

- Så man ska aldrig säga aldrig. Men vi tror inte det här gäller några av våra medlemmar.

Saabs beslut att ansöka om en rekonstruktion av bolaget kom i elfte timmen.  För en vecka sedan nåddes Saab Automobile av Unionens betalningsuppmaningar om medlemmarnas lönefordringar. Det innebär att förbundet från och med i morgon kan ansöka hos tingsrätten om att Saab försätts i konkurs.

Unionen ser positivt på ansökan om rekonstruktionen.

- Det innebär en öppen process, med möjlighet till tydlighet och klarhet kring hur läget är. Unionen kommer noga att granska underlaget. Vår uppgift är att se till att medlemmarnas rätt till sina löner säkerställs i den fortsatta hanteringen, säger Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg.

Är då en rekonstruktion ett mer hoppfullt alternativ eller bara ett sätt att skjuta problemen framför sig?

- Det finns delade meningar om ifall en konkurs eller en rekonstruktion med en eventuellt påföljande konkurs är bäst.  Men typiskt sett kan man nog säga att det är mindre risk att tillgångarna splittras och att anställda lämnar företaget vid en rekonstruktion än en konkurs, säger Martin Wästfelt.

I väntan på att tingrätten ger besked fortsätter förbundets arbete med förberedelserna för att kunna ansöka om att Saabs försätts i konkurs, om det blir aktuellt.

- Nu jobbar och funderar vi mycket och rustar oss för att kunna genomföra en konkursansökan, om vi beslutar oss för att lämna in en sådan, säger Martin Wästfelt.

Om tingsrätten säger nej till en rekonstruktion av Saab och facken begär företaget i konkurs gäller den statliga lönegarantin på samma vis som vid en rekonstruktion. Om tingsrätten säger ja till rekonstruktionen men den sedan ändå leder till en konkurs kommer de anställda att omfattas av lönegarantin ytterligare en gång.

                            

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.