Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om anslag till arbetsmarknadsområdet för 2004 där bland annat försöket med friår ingår.
- Beslutet är inte formellt taget ännu men 159 miljoner kommer att gå till detta även nästa år, säger Kurt Olsson, kansliråd vid näringsdepartementets marknadsenhet.
Försöket, som startade i tolv kommuner förra året, har fått blandad kritik enligt en rapport från IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitik utvärdering). Samtidigt som intresset har varit stort visar resultatet att flest kvinnor, offentliganställda och personer utan högskoleutbildning har utnyttjat möjligheten. Anledningen är att de har minst att förlora, bland annat i framtida i löneökningar.
Rapporten visar också att få av ersättarna hade varit arbetslösa någon längre tid innan de fick friårsvikariatet. 17 procent av dem hade varit inskrivna på arbetsförmedlingen mindre än en vecka.
Hade i stället långtidsarbetslösa personer fått vikariaten skulle friåret kosta mindre eftersom de antagligen skulle ha behövt a-kassa under längre tid jämfört med en person som bara är tillfälligt arbetslös. Som det är nu har kostnaden för de lediga i stället överstigit det staten har sparat i utebliven a-kasseersättning, enligt rapporten.
Lars Sjöström, ställföreträdande direktör på Ams (arbetsmarknadsstyrelsen), tror ändå att försöket kommer att mynna ut i ett varaktigt beslut även om han vet att många har ifrågasatt om friåret kan anses vara ett bra sätt att få in arbetslösa på arbetsmarknaden.
- Jag är inte främmande för en fortsättning men då måste man se över regelverket så att rätt personer får ta de anställdas platser, säger Lars Sjöström.
MARIKA THORN GILLSTRÖM
- Beslutet är inte formellt taget ännu men 159 miljoner kommer att gå till detta även nästa år, säger Kurt Olsson, kansliråd vid näringsdepartementets marknadsenhet.
Försöket, som startade i tolv kommuner förra året, har fått blandad kritik enligt en rapport från IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitik utvärdering). Samtidigt som intresset har varit stort visar resultatet att flest kvinnor, offentliganställda och personer utan högskoleutbildning har utnyttjat möjligheten. Anledningen är att de har minst att förlora, bland annat i framtida i löneökningar.
Rapporten visar också att få av ersättarna hade varit arbetslösa någon längre tid innan de fick friårsvikariatet. 17 procent av dem hade varit inskrivna på arbetsförmedlingen mindre än en vecka.
Hade i stället långtidsarbetslösa personer fått vikariaten skulle friåret kosta mindre eftersom de antagligen skulle ha behövt a-kassa under längre tid jämfört med en person som bara är tillfälligt arbetslös. Som det är nu har kostnaden för de lediga i stället överstigit det staten har sparat i utebliven a-kasseersättning, enligt rapporten.
Lars Sjöström, ställföreträdande direktör på Ams (arbetsmarknadsstyrelsen), tror ändå att försöket kommer att mynna ut i ett varaktigt beslut även om han vet att många har ifrågasatt om friåret kan anses vara ett bra sätt att få in arbetslösa på arbetsmarknaden.
- Jag är inte främmande för en fortsättning men då måste man se över regelverket så att rätt personer får ta de anställdas platser, säger Lars Sjöström.
MARIKA THORN GILLSTRÖM
