kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Regeringsbeslut avgör framtiden för Härjedalens Mineral

Publicerad

Regeringsbeslut avgör framtiden för Härjedalens Mineral

Torvbrytningen på Tönningflon i Härjedalen har länge varit en het stridsfråga. Facket slåss för jobben och naturvårdsverket för miljön. För de anställda på Härjedalens mineral avgör ett kommande regeringsbeslut framtiden.

Inom några veckor beslutar regeringen om det är lämpligt att bryta torv på ett stort myrområde i Härjedalen. Avgörandet har dragit ut på tiden eftersom frågan väcker starka känslor.
På ena sidan i striden finns Härjedalens mineral, länsstyrelsen och Svegs kommun som vill fortsätta torvbrytningen. Mot dem står naturvårdsverket och andra miljöorganisationer. Enligt naturvårdsverket skulle torvbrytning skada den speciella naturen. Verket har överklagat länsstyrelsens tillstånd för torvbrytning till regeringen.
Fackklubbarna på Härjedalens kämpar för att rädda jobben. I slutet på november skickade SIF, Industrifacket och Ledarna ett brev till miljöminister Kjell Larsson. I brevet hävdar de att ett stopp för torvbrytning leder till negativa konsekvenser för miljön och sysselsättningen.
- Alternativet till förnyelsebar torv är energi genom miljöfarligt kol. Och det går att reparera markerna efter torvbrytningen, de blir inte förstörda för all framtid, säger Stefan Åslund som är SIF-klubbens ordförande.
- 400 jobb står på spel. I Sveg finns inga andra jobb att få. Läggs torvbrytningen ner kommer Härjedalen att avfolkas ännu mer.
Härjedalens Mineral har funnits i snart 20 år. Enligt Stefan Åslund har företaget bidragit till att stoppa utflyttningen i regionen.
- Flygplatsen i Sveg byggdes ut tack vare resor till och från fabriken. Att vi har flyg till Arlanda varje dag ledde till att dataföretaget Sykes kom hit. Nu jobbar 300 personer där. Om inte Härjedalens Mineral får bryta torv i Tönningflon blir det svårt att få lönsamhet i företaget. Ett nej från regeringen är ett dråpslag för hela bygden.

JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 2000  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även