Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Regeringens utredare vill ha nytt tjänstepensionssystem

De förmånsbaserade tjänstepensionerna hindrar anställda från att jobba fram till att de fyller 65, hävdar en utredning från Finansdepartementet.
Publicerad
Utredningen har synat vad som kan göras för att få äldre att stanna i arbetslivet. Bland annat konstaterar man att avtalspensioner är en vanlig inkomstkälla bland dem som slutar jobba före 65. De förmånsbaserade systemen, där man redan från början vet vilken pension man ska få, är i dessa fall ofta förmånliga för dem med höga inkomster.
Systemen har också andra nackdelar, enligt utredningen.
- Lönen de sista åren spelar väldigt stor roll för den pension man får, det gör att anställda har svårt att välja att jobba halvtid, säger departementssekreterare Anders Bornefalk på Finansdepartementet.
- Den sista arbetsgivaren åker dessutom på en oproportionerligt stor del av kostnaderna för systemet, vilket gör det svårt att byta jobb om man blivit 58 59 år.
Fack och arbetsgivare måste förmås skriva avtal som avskaffar de förmånsbaserade inslagen, skriver utredarna, som tror att ett sätt att åstadkomma detta skulle vara att höja intjänandetaket i ålderspensionssystemet för dem som fyllt 55 år. Efter en sådan höjning skulle betydligt färre beröras av förändringarna.
Privattjänstemannakartellens kanslichef Anders Widlund är kritisk.
- Lockas man in i en nationalekonomisk sifferexercis kan man tycka att det bästa vore om folk jobbade tills dom dog knall och fall, då skulle man slippa betala ut några pensioner alls. Det får man akta sig för.
- Från fackligt håll är det en strävan att ha en rörlig pensionsålder, så att man ska kunna gå i pension när man behöver det och ändå ha en dräglig levnadsnivå.
Andra förslag från utredningen är att begränsa rätten att få ersättning från arbetslöshets- och sjukförsäkring till ett år för personer mellan 61 och 67 år.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.