Regeringens initiativ med etableringsreform syftade till att nyanlända flyktingar snabbare skulle kunna komma in på arbetsmarknaden. Ansvaret för att hjälpa nyanlända till jobb flyttades 2010 över från kommunerna till Arbetsförmedlingen, och i december samma år drogs etableringsreformen i gång och de 1700 nyanlända flyktingar som deltog i programmet fick en tvåårig etableringsplan.
Med hjälp av Arbetsförmedlingen har Ekot granskat satsningen, och det visar sig att av de som fullföljde etableringsplanen var det bara tre procent - 60 stycken av drygt 1700 - som efter två år fått ett jobb utan statligt stöd.
Till detta ska läggas att av de 604 personer som lämnat reformen i förtid har 246 personer antingen fått arbete eller påbörjat en högskoleutbildning. Av dem som lämnar reformen tidigare än 24 månader har alltså fyra av tio fått arbete eller börjat studera.
"Det är tufft, det är svårt att konkurrera. Personer som inte har någon erfarenhet från svensk arbetsmarknad eller från långt bakåt i tiden och måste konkurrera med andra sorteras ofta sist i kön", säger Marie Linell Persson, direktör för avdelningen Integration och etablering på Arbetsförmedlingen, till Ekot.
Av de som lämnat etableringsplanen står mer än hälften kvar som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. De får nu aktivitetsstöd i stället för den etableringsersättning de fick tidigare.
"Ja, man får ju de här drygt 3000 kronorna men resten måste ju fyllas på med försörjningsstöd eller socialbidrag", säger Mats Johnsson, moderat och kommunstyrelsens ordförande i Alvesta, till Ekot. "När det gäller såna här siffror att bara tre procent har ett jobb och egen försörjning, det är ett misslyckande."
"Etableringsreformen är fortfarande under uppbyggnad. Ännu är det få personer som lämnat reformen och reformen behöver mer tid innan vi med säkerhet kan säga något om hur många som kommer i arbete eller går vidare till studier", säger arbetsmarknadsminister Erik Ullenhag i en presskommentar.
