Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Regeringens etableringsform ett misslyckande

Endast tre procent av alla nyanlända flyktingar som deltagit i regeringens så kallade etableringsreform hade efter två år lyckats komma in på arbetsmarknaden och få ett jobb utan statliga subventioner, det rapporterar Ekot i dag.
Gabriella Westberg Publicerad

Regeringens initiativ med etableringsreform syftade till att nyanlända flyktingar snabbare skulle kunna komma in på arbetsmarknaden. Ansvaret för att hjälpa nyanlända till jobb flyttades 2010 över från kommunerna till Arbetsförmedlingen, och i december samma år drogs etableringsreformen i gång och de 1700 nyanlända flyktingar som deltog i programmet fick en tvåårig etableringsplan.

Med hjälp av Arbetsförmedlingen har Ekot granskat satsningen, och det visar sig att av de som fullföljde etableringsplanen var det bara tre procent - 60 stycken av drygt 1700 - som efter två år fått ett jobb utan statligt stöd.  

Till detta ska läggas att av de 604 personer som lämnat reformen i förtid har 246 personer antingen fått arbete eller påbörjat en högskoleutbildning. Av dem som lämnar reformen tidigare än 24 månader har alltså fyra av tio fått arbete eller börjat studera. 

"Det är tufft, det är svårt att konkurrera. Personer som inte har någon erfarenhet från svensk arbetsmarknad eller från långt bakåt i tiden och måste konkurrera med andra sorteras ofta sist i kön", säger Marie Linell Persson, direktör för avdelningen Integration och etablering på Arbetsförmedlingen, till Ekot.

Av de som lämnat etableringsplanen står mer än hälften kvar som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. De får nu aktivitetsstöd i stället för den etableringsersättning de fick tidigare.

"Ja, man får ju de här drygt 3000 kronorna men resten måste ju fyllas på med försörjningsstöd eller socialbidrag", säger Mats Johnsson, moderat och kommunstyrelsens ordförande i Alvesta, till Ekot. "När det gäller såna här siffror att bara tre procent har ett jobb och egen försörjning, det är ett misslyckande."

"Etableringsreformen är fortfarande under uppbyggnad. Ännu är det få personer som lämnat reformen och reformen behöver mer tid innan vi med säkerhet kan säga något om hur många som kommer i arbete eller går vidare till studier", säger arbetsmarknadsminister Erik Ullenhag i en presskommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.