Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Recept för Saabs överlevnad

Att behålla ett förlustdrabbat företag så länge som GM har behållit Saab är unikt inom företagsvärlden. En viktig orsak är den tekniska kompetens som den svenska biltillverkaren har. Det anser två av landets ledande bilindustrianalytiker som också är överens om att Saab måste få öka produktionen och sälja fler modeller för att bli lönsamt.
Anita Täpp Publicerad 14 januari 2009, kl 10:49

Under de tjugotal år som General Motors, GM, först var delägare och sedan helt ägt Saab har det, med undantag av något år i mitten av 90-talet ständigt gått med förlust.

Frågan är varför den amerikanska biljätten inte gjort sig av med Saab för länge sedan.
- Det är en utomordentlig intressant fråga eftersom det är helt unikt att man behållit ett förlustföretag så länge. Men det beror på en mängd faktorer. En förklaring är nog att man till skillnad från GM:s övriga biltillverkare är ett globalt företag som säljer bilar i hela världen, säger Matts Carlsson, bilindustrianalytiker vid GMI-institutet i Göteborg.

- Sedan är man mycket effektiv vad gäller produktionen av bilarna, vilket bland annat visat sig när man jämfördes med exempelvis Rüsselsheim. Och så har man det tekniska kunnandet och tillverkar ju tillsammans med Volvo världens säkraste bilar.

Martin Sköld, bilindustrianalytiker vid Handelshögskolan i Stockholm, är inne på samma linje.
- Saab har varit en viktig teknikleverantör, framför allt inom GM Europa, och utvecklat en teknik som andra varumärken kunnat dra nytta av. Hur mycket pengar det betytt för GM är okänt eftersom man inte presenterar några sådana siffror men det är säkert ett betydande belopp. Så även om Saab varit ett förlustdrivet företag så finns en lönsamhetsaspekt som måste sättas in i ett större perspektiv.

För att Saab ska bli lönsamt måste man få upp volymerna och "smeta ut utvecklings- och distributionskostnaderna på bredare volymer, eller helt enkelt sälja mer", som Matts Carlsson säger.
- Saab lider av att ha världens smalaste och äldsta modellprogram och för att bli lönsamt måste man ha fler modeller och förnya sig snabbare än tidigare. Så har många andra bilproducenter jobbat ända sedan 80-talet. Men det har inte Saab gjort och det lider man av i dag, säger han.

- Volymerna måste höjas med mellan 100 000 och 200 000 bilar så att man närmar sig samma nivå som Volvos runt 400 000 årligen. Då tror jag att det går att hitta en ekonomisk balans och till och med få lönsamhet.

Matts Carlsson anser att GM trots allt tänkt rätt under de senaste åren, när man integrerat utvecklingsarbetet med andra plattformar, så att inte enskilda modeller måste bära utvecklingskostnaden själva.
- Nu är man inne på rätt väg och Saab positioneras rätt, men nu gäller det att hålla ut och klara den här bistra tiden.

Även Martin Sköld påtalar att Saab måste öka produktionen.
- Och då måste man alltså, i likhet med exempelvis Volvo, kunna erbjuda fler modeller för att attrahera fler kunder och sälja fler bilar. GM har sagt sig gilla varumärket, men Saab har kanske inte fått möjlighet att förädla sitt varumärke på det sätt man själv har velat, säger han.

Matts Carlsson är övertygad om att Saab går att sälja om GM skulle vilja det.
- När muren föll 1989/1990 så visste alla att det skulle bli en annan värld och att skulle bli hårdare konkurrens från exempelvis kineserna och japanerna och då hade både Ford och GM premiumambitioner med Volvo och Saab som starka varumärken.

- Nu bevakar hela bilvärlden vad som ska hända, om Ford och GM kommer att dra sig bort från premiumområdet. Och i så fall finns flera som skulle vilja gå in och positionera sig som premiumtillverkare. Kineserna har ju tre stora biltillverkare, och även ryssarna och europeiska bilföretag är säkert intresserade.

Martin Sköld anser att det i vart fall rent hypotetiskt skulle gå att sälja Saab.
- I dag är det nog svårt att hitta en köpare av ett bilföretag på grund av den ekonomiska situationen. Men exempelvis ett asiatiskt uppstickarmärke kan nog vilja tillgodogöra sig den teknik som Saab har och samtidigt få in en premiumbil med tanke på den egna imagen.

- En annan tänkbar intressent skulle kunna vara en ny aktör som ser ett behov av att utnyttja de etablerade återförsäljningskanaler som Saab har.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.