Antalet fall då arbetsförmedlare ifrågasatt ersättningsrätten har ökat med 53 procent första kvartalet i år jämfört med samma period förra året enligt IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Under årets tre första månader ifrågasattes 2 416 fall, vilket kan jämföras med 1 580 i fjol.
- Ökningen motsvaras inte av att man har mindre benägenhet att följa reglerna, den speglar bara arbetsförmedlingens agerande, säger enhetschef Bo Lundgren på IAF.
Den absolut vanligaste orsaken till att arbetsförmedlarna slår larm är att arbete inte söks tillräckligt aktivt eller att den arbetslöse inte står till arbetsmarknadens förfogande. Det är också den här typen av ifrågasättanden som ökat kraftigt. Men det är a-kassorna som avgör om pengar ska betalas ut. Inger Lindström kassaföreståndare för Sifs a-kassa är kritisk:
- Det finns inget begrepp som definierar vad aktivt arbetssökande är. Allas historier är olika.
Ökat har också fall då en arbetslös nekat till att upprätta en handlingsplan på arbetsförmedlingen. Någon större förändring finns dock inte när det gäller ifrågasättande efter att en arbetslös nekat ta ett anvisat arbete eller program.
I Kronobergs och Stockholms län är det vanligast att arbetslösas rätt till ersättning ifrågasätts. Minst ofta sker det på Gotland och i Halland.
Äldres rätt till ersättning ifrågasätts mer sällan än yngres. Skälet är att större fokus satts på unga enligt Bo Lundgren.
- Ungdomar har inte samma hinder som äldre. Större krav kan ställas på geografisk och yrkesmässig rörlighet.
Sifs a-kassa fick 54 ifrågasättanden av ersättning under tredje kvartalet ifjol. Av dem fick 27 personer nedsatt eller indragen ersättning och 10 fick behålla ersättningen.
Ifrågasatt rätt till a-kasseersättning kan första gången leda till att ersättningen sänks med 25 procent i 40 dagar, andra gången med 50 procent och tredje gången till att den dras in.

CHRISTINA SWAHN