Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Rabatt på arbetsgivaravgift vid kompetensutveckling980626

Publicerad

Rabatt på arbetsgivaravgift vid kompetensutveckling

Arbetsgivare, fack och staten är överens att kompetensutveckling ska stimuleras genom sänkt skatt eller arbetsgivaravgift.
I höst fortsätter diskussionerna om hur förslaget ska finansieras.

Arbetsgruppen för kompetensutveckling i arbetslivet, lämnade sin rapport till arbetsmarknadsminister Margareta Winberg i fredags.

Arbetsgruppen föreslår en trepartsöverenskommelse mellan de fackliga organisationerna, arbetsgivarna och regeringen. De anser också att överenskommelsen bör innehålla en statlig stimulans i syfte att öka den verksamhetsrelaterade kompetensutvecklingen i arbetslivet.

Kvarstår gör frågorna om hur finansieringen ska se ut, hur stor stimulansen ska vara och hur det administrativa systemet ska se ut.

Bengt Hansson på SIF som sitter i utredningsgruppen, tror att man kommer att hitta en lösning i höst.
- Fack och arbetsgivare är överens, nu försöker regeringen bli överens med sig själv, säger han.

SIF:s ordförande Mari-Ann Krantz föreslår i en debattartikel som kommer att publiceras i Svenska Dagbladet i början av veckan att rabatten på arbetsgivaravgiften ska vara minst en tredjedel av kostnaden.

- Det är ett naturligt resonemang om man tänker på att det är tre parter som har lika stort intresse av att något sker, säger Bengt Hansson.

Arbetsgivarnas bidrag är att i huvudsak finansiera kompetensutvecklingen. De fackliga organisationerna bidrar med att träffa kollektivavtal i frågan och medverka i utvecklingsprogrammet.

Formerna för kompetensutvecklingen ska avgöras lokalt, och den statlig stimulansen betalas bara ut om det finns en lokal överenskommelse om utbildningens kvalitet och omfattning.

Arbetsgruppen föreslår en tvåårig försöksperiod med en enkel schablonmässig modell.

- Det är oerhört bra för Sverige att parterna når en bred enighet i en av de viktigaste frågorna på arbetsmarknaden i dag, säger Margareta Winberg.

LILIAN ALMROTH

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.