Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Protester mot IT-avtalet

IT-avtalet möter besvikelse på Sykes callcenter. Sif kritiseras för att först ha förberett för strejk och sedan skrivit under avtal som bromsat en rejäl höjning av lägstlönerna.
Publicerad
- Sif skulle ha gått ut i strejk innan avtalen med skog-, stål och metallarbetsgivarna skrevs på. Då hade vi haft bättre avtal och Sif hade vunnit i förtroende. Medlemmarna förstår inte varför de ska vara med i Sif när facket inte kämpar för de låga lönerna, säger Jan Arvid Aamo, ordförande för Sifklubben på Sykes i Sveg.
Anna Kruuse på Sykes i Ed som stridit för lägstlönerna i förhandlingsdelegationen upplevde att läget var låst efter de första avtalen. Med de avtalen höjdes lägstlönerna från 12 650 till 13 600 kronor i månaden på tre år. Sif hade krävt 14 000 på ett år men många hade hoppats på mer. På callcentren i Sveg och Ed var strejkberedskapen stor.
- Det var fel att gå ut med dunder och brak när det sedan inte blev så mycket. Jag förstår om folk är besvikna. Men det var inte en chans att få 14 000 kronor när de redan skrivit på något lägre, säger Anna Kruuse.
IT-avtalets lägstlön blev 13 700 och avtalet är ändå bra för callcenterbranschen, anser hon.
-Man gjorde det bästa av situationen.
Extra nöjd är Anna Kruuse med att en partsgemensam granskning ska ske av hur callcenterföretag följer avtalets intentioner om löner och anställningsvillkor.
- Jag hoppas att det ger strängare regler för lägstlöner och bättre riktlinjer för löneprocessen, säger hon.
Lägstlönerna i det nya IT-avtalet ligger hundra kronor över andra avtal, men individgarantin är 690 kronor jämfört med 700 kronor i andra avtal.
- Lägre individgaranti gav högre lägstlön, säger Anna Kruuse.
Avtalets skrivning om att de angivna lönenivåerna faller ut om parterna inte kommer överens om annat kan utnyttjas av arbetsgivaren och gynna vissa och inte andra, anser hon. Förhoppningen är att det ska gå att dra nytta av avtalets skrivning om lönsamhetens inverkan vid lönesättningen.
Ett ettårigt avtal hade varit att föredra jämfört med det treåriga som slöts, det anser de båda Sykesanställda.
- Med ett treårigt avtal ligger vi tre år efter Kommunal som har 14 000 i lägstlön i dag, säger Anna Kruuse.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.