Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Projekt för att stärka demokratin

Publicerad

Projekt för att stärka demokratin

Egenföretagarna får ett eget system för inflytande. Klubblösa kan organisera sig utifrån bransch, yrke, ort eller utifrån att de är arbetslösa. Det är idéer som SIF:s demokratiprojekt i Stockholm ska pröva.

SIF-regionerna i Stockholm, Södertälje och Uppsala ingår i ett projekt som ska pröva nya former för medlemsinflytande. I december beslutade styrelsen i Stockholm att dra igång fyra delprojekt.
Den nya medlemsgruppen egenföretagare hade i december 250 medlemmar, varav 50 i Stockholm, och avdelningen vill inte slussa in dem bland de 17 000 i den stora anonyma allmänna klubben.
- Det är viktigt att höra hur de själva vill ha sitt inflytande. Det är vi igång med, säger Ulla Löfdahl avdelningsordförande i Stockholm.
Sifarna i allmänna klubben, dvs arbetslösa och alla som saknar klubb på sin arbetsplats, har i dag små chanser att göra sin röst hörd. Klubben, som brottats med interna motsättningar, har få aktiva.
- Om vi bildar intressegrupper eller klubbar för olika kategorier, t ex för arbetslösa, för olika yrken, branscher eller geografiska område tror jag fler tycker det är värt att engagera sig, säger Ulla Löfdahl.
Allt är frivilligt. Vill man kan man delta i flera grupper, men rösträtt har man förstås bara på ett ställe.
Ett tredje delprojekt går ut på att få fler att delta i klubbarnas beslut. Här ingår att pröva nya arbetsformer och ny teknik. T ex föreslås en "klubbhemsida" på Internet där man kan lägga förslag och ha omröstningar. I någon klubb tänker man också testa att ställa krav på att minst 30 procent av medlemmarna ska ha deltagit i ett beslut för att det ska vara giltigt.
Stockholmarna vill även utveckla avdelningsstyrelsen. Den ska ägna sig mer åt policy- och inriktningsfrågor och mindre åt det löpande jobbet.
- Vi har nu spikat ramarna. Mycket av innehållet återstår, säger Löfdahl.

TOMMY ZETTERWALL © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.