Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Privattjänstemän mår bäst

Publicerad

Privattjänstemän mår bäst

Tjänstemän i delar av den privata sektorn har bäst arbets- och livsvillkor. Bland dem som har det sämst finns anställda inom vården och skolan. Det visar en rapport från Yrkesmedicinska enheten i Stockholm.

MOA-projektet, Moderna arbets- och livsvillkor för kvinnor och män, har tagit ett helhetsgrepp på arbets- och livsvillkor. 203 anställda på 80 arbetsplatser av olika storlekar och i olika branscher har intervjuats.
Utifrån det har åtta olika typer av arbets- och livssituationer tagits fram.
I gruppen med bäst villkor har de anställda mycket inflytande, lite tidspress och en bra balans mellan arbete och fritid. De här personerna har bäst hälsa av samtliga i undersökningen, och även bra sömn och bra lön. De flesta av dem är tjänstemän i privat sektor, exempelvis systemerare, journalister och handläggare. Men här finns också arbetare inom högteknologisk industri. Relativt många har en arbetsledande ställning, de flesta jobbar kontorstid.
Betydligt värre är det inom delar av den offentliga sektorn, bland annat inom vården, skolan och polisen. Framför allt kvinnorna i den här gruppen har stora hälsoproblem. Här finns också störst andel kvinnor som arbetar över sin fysiska förmåga både i jobbet och på fritiden. Dessutom är lönen relativt låg. Den här gruppen har fått kännas vid stora försämringar under 1990-talet.
- Det går inte att skapa en bra vård och en bra skola om inte personalen orkar, säger Annika Härenstam, projektledare för MOA, som lägger en stor del av skulden på de ständiga omorganisationerna inom den offentliga sektorn.
- Det verkar som om männen oftare än kvinnorna gynnas av omorganisationer. De drar sig undan hemarbetet, medan kvinnorna backar för att orka med helheten.
Det finns också andra grupper med dåliga arbetsvillkor. Det gäller exempelvis anställda i konkurrensutsatta delar av servicesektorn, däribland busschaufförer och kassörskor. Bland dessa är obekväma arbetstider och påfrestande arbetsställningar vanliga. Dessutom är stödet från ledning och arbetskamrater ofta dåligt.
- Det är en riskgrupp. De här branscherna kan slita ut folk och ersätta dem med nya, säger Annika Härenstam.
Även anställda inom restaurang, hotell och transport finns med bland dem som som ligger sämst till. Här jobbar många unga med utländsk bakgrund och låg levnadsstandard. Många är rökare, andelen sjukskrivningar är hög.
Andra anställda med dålig hälsa är kvinnor som arbetar med tunga och enformiga jobb inom städbranschen, vissa delar av industrin och storkök. I den här gruppen är det vanligt att kvinnorna privat drar det tyngsta lasset genom att ta ansvar för hem och familj.

NIKLAS HALLSTEDT© siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.