Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Priset blev högt"

Max Gauffin har fått utdelning till max på sitt medlemskap i Unionen. Tre gånger under sin turbulenta karriär har han behövt, och fått, hjälp av facket.
Johanna Rovira Publicerad

Från småländsk ombudsman för Moderaterna till gotlänning med stort solidariskt hjärta. Från svårt alkoholiserad köksmästare till överarbetande nykterhets­ivrare till utbränd sjukpensionär. Däremellan har Max Gauffin också hunnit med att ha färghandel, vara golvläggare, kock och tillfriskna från cancer.

Max Gauffin har haft ett minst sagt omvälvande liv. I dag bor han på Gotland och har nyligen fått veta att kammarrätten slagit fast att hans utmattningsdepression är en arbetsskada. Det innebär en rejäl summa pengar retroaktivt för de år han med fackets hjälp kämpat för att få rätt.
Men hans samröre med facket började redan för drygt 23 år sedan när han fortfarande hällde i sig 15 starköl, två vinare och en 75:a starksprit efter varje arbetsskift som köksmästare.

- Jag ringde min chef en natt på fyllan och sa upp mig. Jag fick inte tillbaka jobbet, men hade jag fått det hade jag å andra sidan kanske inte varit nykter nu.

- Den 23 januari 1990 föddes min son och jag blev nykter. Det har jag varit sedan dess, säger Max Gauffin och stoltheten som lyser upp hans ansikte när han talar om sonen går knappast att ta miste på.

Som nykter alkoholist ansåg Max att han inte kunde fortsätta sälja sprit till andra människor. Han engagerade sig i IOGT-NTO och erbjöds så småningom ett jobb med lönebidrag på organisationen.  

- Om någon har lönebidrag med 75 procent så innebär det att man får 25 procents arbetskraft. Försäkringskassan poängterade att arbetsgivaren skulle se till att jag inte jobbade för mycket. Men arbetsgivaren försöker så klart suga ut så mycket som möjligt. Det är inte bra, speciellt inte på en nykterhetsorganisation som har före detta narkomaner och alkoholister anställda.


Beroende som beroende - jobbet ersatte alkoholen och Max gav järnet. Han ville betala tillbaka sin skuld till samhället. Han arbetade som besatt, åkte land och rike runt och satte rekord i medlemsvärvning. Mellan 2002 och 2007 var han bara ledig i sammanlagt 13 dagar.


- Den här tiden gav väldigt mycket också, men priset blev högt.

Under en tjänsteresa fick Max plötsligt hjärtstillestånd. Ändå fortsatte han som tidigare till den dagen då han blev uppsagd på grund av arbetsbrist, även om det knappast rådde brist på jobb. Ombudsmannen Ted Pellikaan, som kom till Max hjälp, blev bestört när han upptäckte att Max hade 212 kompdagar innestående.


- Max har farit väldigt illa. Man kan tycka att en organisation som IOGT skulle kunna visa lite mer medkänsla, säger Ted Pellikaan.
Unionen stämde IOGT-NTO i Arbetsdomstolen, men arbetsgivaren gick med på förlikning veckan före rättegången. Max såg sin arbetslöshet som en chans att självläka men en psykolog som han träffade på en kurs på Trygghetsrådet skickade hem honom och uppmanade honom att söka läkare. Sedan började en ihärdig kamp för att få utmattningsdepressionen klassad som arbetsskada. Ted Pellikaan hjälpte Max även denna gång med att fixa fram nödvändiga dokument och stötta:


- Man måste vara frisk för att få rätt att vara sjuk och därför hjälper vi medlemmar hela vägen, säger Ted Pellikaan.


 Försäkringskassan och länsrätten sa nej, men kammarrätten konstaterade nyligen att Max blivit sjuk av jobbet. Rätten konstaterade också att "det finns inget som talar för att hans arbetsgivare inte varit medveten om graden av hans arbetsinsats".


- Hjälpen jag fått från Unionen har varit ovärderlig. Jag kommer att få ekonomisk trygghet fram till pensionen. Men jag hade mycket hellre velat vara frisk. Och jag hoppas att det jag gått igenom underlättar för alla andra som kommer efter, säger Max Gauffin.


- Det finns ju egentligen bara ett skäl att vi går här på jorden - det är att vara till för varandra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.