Från småländsk ombudsman för Moderaterna till gotlänning med stort solidariskt hjärta. Från svårt alkoholiserad köksmästare till överarbetande nykterhets­ivrare till utbränd sjukpensionär. Däremellan har Max Gauffin också hunnit med att ha färghandel, vara golvläggare, kock och tillfriskna från cancer.

Max Gauffin har haft ett minst sagt omvälvande liv. I dag bor han på Gotland och har nyligen fått veta att kammarrätten slagit fast att hans utmattningsdepression är en arbetsskada. Det innebär en rejäl summa pengar retroaktivt för de år han med fackets hjälp kämpat för att få rätt.
Men hans samröre med facket började redan för drygt 23 år sedan när han fortfarande hällde i sig 15 starköl, två vinare och en 75:a starksprit efter varje arbetsskift som köksmästare.

- Jag ringde min chef en natt på fyllan och sa upp mig. Jag fick inte tillbaka jobbet, men hade jag fått det hade jag å andra sidan kanske inte varit nykter nu.

- Den 23 januari 1990 föddes min son och jag blev nykter. Det har jag varit sedan dess, säger Max Gauffin och stoltheten som lyser upp hans ansikte när han talar om sonen går knappast att ta miste på.

Som nykter alkoholist ansåg Max att han inte kunde fortsätta sälja sprit till andra människor. Han engagerade sig i IOGT-NTO och erbjöds så småningom ett jobb med lönebidrag på organisationen.  

- Om någon har lönebidrag med 75 procent så innebär det att man får 25 procents arbetskraft. Försäkringskassan poängterade att arbetsgivaren skulle se till att jag inte jobbade för mycket. Men arbetsgivaren försöker så klart suga ut så mycket som möjligt. Det är inte bra, speciellt inte på en nykterhetsorganisation som har före detta narkomaner och alkoholister anställda.

Beroende som beroende - jobbet ersatte alkoholen och Max gav järnet. Han ville betala tillbaka sin skuld till samhället. Han arbetade som besatt, åkte land och rike runt och satte rekord i medlemsvärvning. Mellan 2002 och 2007 var han bara ledig i sammanlagt 13 dagar.

- Den här tiden gav väldigt mycket också, men priset blev högt.

Under en tjänsteresa fick Max plötsligt hjärtstillestånd. Ändå fortsatte han som tidigare till den dagen då han blev uppsagd på grund av arbetsbrist, även om det knappast rådde brist på jobb. Ombudsmannen Ted Pellikaan, som kom till Max hjälp, blev bestört när han upptäckte att Max hade 212 kompdagar innestående.

- Max har farit väldigt illa. Man kan tycka att en organisation som IOGT skulle kunna visa lite mer medkänsla, säger Ted Pellikaan.
Unionen stämde IOGT-NTO i Arbetsdomstolen, men arbetsgivaren gick med på förlikning veckan före rättegången. Max såg sin arbetslöshet som en chans att självläka men en psykolog som han träffade på en kurs på Trygghetsrådet skickade hem honom och uppmanade honom att söka läkare. Sedan började en ihärdig kamp för att få utmattningsdepressionen klassad som arbetsskada. Ted Pellikaan hjälpte Max även denna gång med att fixa fram nödvändiga dokument och stötta:

- Man måste vara frisk för att få rätt att vara sjuk och därför hjälper vi medlemmar hela vägen, säger Ted Pellikaan.

 Försäkringskassan och länsrätten sa nej, men kammarrätten konstaterade nyligen att Max blivit sjuk av jobbet. Rätten konstaterade också att "det finns inget som talar för att hans arbetsgivare inte varit medveten om graden av hans arbetsinsats".

- Hjälpen jag fått från Unionen har varit ovärderlig. Jag kommer att få ekonomisk trygghet fram till pensionen. Men jag hade mycket hellre velat vara frisk. Och jag hoppas att det jag gått igenom underlättar för alla andra som kommer efter, säger Max Gauffin.

- Det finns ju egentligen bara ett skäl att vi går här på jorden - det är att vara till för varandra.