Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Politisk oenighet kring positiv särbehandling av invandrare

Publicerad

Politisk oenighet kring positiv särbehandling av invandrare

Arbetslösa med invandrarbakgrund har extra svårt att få arbete.
De flesta politiska partier vill ha skärpta lagar mot diskriminering samt bättre svenskundervisning.

I övrigt kännetecknar de ideologiska skillnaderna partiernas förslag.
Moderaterna ser inte invandrare som någon särskild grupp som bör ha en särskild politik. Istället ska skattesänkningar leda till fler jobb och därmed ska de största problemen försvinna av sig själva.
För socialdemokraterna och vänsterpartiet är invandrarnas integrationsproblem en klassfråga som ska lösas genom olika generella åtgärder. Vänstern vill dock skärpa diskrimineringslagarna ytterligare och låta dem gälla alla områden i livet och inte bara vid anställningar.
Miljöpartiet anser att säråtgärder måste till för att integrera invandrare, det gör även centern, folkpartiet och kristdemokraterna. Exempel på sådana åtgärder kan vara etniska jämställdhetsplaner för stora företag.
Avtal ger trygghet
Föreningen fackligt aktiva invandrare är oroliga för att de borgliga partierna vill få bort kollektivavtalen. Utan kollektivavtal skulle invandrares situation förvärras ytterligare, tror föreningen.
Men moderaterna och folkpartiet vill inte ta bort avtalen. Däremot vill de ge frihet att upprätta individuella avtal vid sidan av kollektivavtalen. Centern vill decentralisera. Då parterna inte kommer överens ska kollektivavtal gälla. Men det ska ges större möjlighet till lokala ändringar och avsteg.
CECILIA FLYGT© SIF-tidningen 1998

Positiv särbehandling? (Exempelvis ge företräde åt en invandrare om denne har likvärdiga eller bättre kvalifikationer för ett arbete än en svensk.)
V: Ja.
Mp: Ja. Integrationsplaner på företag med fler än tio anställda.
S: Ja, till viss positiv särbehandling. Men i huvudsak måste alla bli lika behandlade.
Kd: Ja, vissa ska tvingas att anställa invandrare. TV och massmedia ska börja, följda av myndigheter som polis och domstolsväsende.
Fp: Se till den strukturella helheten. Sätt press på stora företag.
C: Tveksamma. Inför tydligare lagar mot diskriminering.
M: Nej. Sluta betrakta människor som olika grupper.

Frizoner? (T ex en förort, där speciella regler, som sänkt arbetsgivaravgift, får gälla.)
M: Inför frizoner. Pröva en sammanhållen politik i ett område. Sänk skatterna, avreglera. Låt familjen välja skola.
Mp: Extrema åtgärder kan behövas för att bryta maktlösheten. Ja till frizoner om invandrare verkligen anställs.
Fp: Gör hela Sverige till en frizon.
Kd: Flytta ut myndigheter i förorter. Det genererar jobb. Knyt sänkt arbetsgivaravgift till person och inte till företag.
C: Rikta in sig på de stora företagen med åtgärder.
S: Nej. Riktade åtgärder skapar getton. Lös den allmänna ekonomiska krisen.
V: Nej. Bättre med generella åtgärder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.