När callcentet Sveacom i Jönköping bytte ägare förra hösten tyckte personalen att det var lite konstigt att den nya ledningen inte kom till kontoret och presenterade sig. När internet plötsligt slutade fungera och de inte kunde utföra sina arbetsuppgifter, samtidigt som räkningar för exempelvis villaolja och en pool i Södertälje började trilla in, började de verkligen ana ugglor i mossen.
Kort därpå stod det klart att ägarna tömt bolaget på pengar och gått under jorden. Någon februarilön betalades aldrig ut. Och inte de följande månaderna heller.
Som Kollega tidigare berättat har Unionen förgäves försökt driva in lönerna och därefter begärt bolaget i konkurs. Ärendet väntar nu på avgörande i Jönköpings tingsrätt.

För telefonförsäljaren Sigvald Jönsson, som stortrivts under sina två år på Sveacom, innebär den uppkomna situationen en ekonomisk och personlig katastrof. Sju månader utan lön sätter sina spår.
- Det är knapert i allra högsta grad. Jag har fått låna på socialen och av släkt och vänner för att klara mig. Det känns pinsamt och förnedrande. Man tuggar på marginalen hela tiden. En del tror att jag blir rik när lönegarantin betalas ut men det här är lånade pengar som ska betalas igen, säger han.

Innan Sigvald Jönsson började på Sveacom hade han varit långtidsarbetslös. Nu är 53-åringen tillbaka på ruta ett - det vill säga arbetsförmedlingen.
- Jag ligger i som en galning för att få nytt jobb, men det är inte så lätt.

Processen har tagit oerhört lång tid, men Sigvald Jönsson är inte kritisk till förbundets sätt att sköta ärendet.
- Unionen har gjort ett så bra jobb som det går och det är tur att facket finns. Men det borde finnas ett system som kan tvinga fram en delgivning mycket snabbare, det ska inte behöva ta så lång tid, säger han.

Sigvald och hans tidigare kollegor får ut den statliga lönegarantin tidigast i slutet av september. Då har det gått mer än åtta månader sedan de fick sin senaste lön och arbetsgivaren valde att skjuta över sitt ansvar på den svenska staten.