Dålig matchning mellan arbetslösa och de lediga jobb som finns har under en tid lyfts fram som ett av de största problemen på svensk arbetsmarknad. Från arbetsgivarhåll har man länge hävdat att många företag tvingas tacka nej till order på grund av svårigheterna att hitta personal. Men även partipolitiskt har matchningsproblemet kommit till användning. I somras hävdade exempelvis socialdemokraterna att dålig matchning, lett till 80 000 förlorade jobb. Orsaken till den dåliga matchningen skulle enligt dem i första hand bero på nedskärningar i arbetsmarknadsutbildningar och att många inte får en fullständig gymnasieutbildning.
Men två företrädare för Saco, ekonomen Håkan Regnér och utredaren Emelie Lilliefeldt, går mot strömmen. I somras skrev de en debattartikel i Dagens Nyheter där de påpekar att erfarenhet "från yrke och arbetsliv kommer med jobbet". Arbetsgivarnas bör överge sin önskan att anställa perfekt matchade individer, menar de: Utbildning får "aldrig vara anpassad till starka arbetsgivares tillfälliga önskemål".
- Vi vill inte gå så långt som att säga att den dåliga matchningen är en myt. Men vi tycker att det är en ensidig fokusering på utbildningsystemet. Man har glömt bort lärandet på jobbet och den introduktion som måste ske när man börjar på arbetet. Det handlar om att se alla kompetenser, säger Håkan Regnér.
- Man måste få en generell kunskap från högskolan som vi ska kunna använda om tio år, specialiseringen däremellan måste arbetsgivarna ta hand om själva. Det är klart att det kan finnas brister i utbildningsystemet. Men det ligger ett visst ansvar på arbetsgivarna också.
Håkan Regnér anser att diskussionen bör breddas. Att ha ett jobb som inte överensstämmer med ens utbildning är ett bra betyg åt utbildningssystemet, anser han.
- Vissa typer av akademikerjobb försvinner. Enkla jobb som går att utföra via en dator kan flyttas bort, vilket innebär att en ekonom eller samhällsvetare kanske blir överflödig någonstans. Men det innebär inte att den kompetensen blir omöjlig att använda, utan individen är kanske omställningsbar.
Vad kan arbetsgivarna göra?
- Jag tror att man kan titta bredare när man tillsätter vakanser. Man måste vara beredd att anställa alla som har väldigt bra generell kunskap och som har förmåga att ställa om och jobba med olika saker.
Arbetsgivarorganisationen Almega anser att Saco underskattar problemet. I en debattartikel i DN skriver de att kunskapsglappet är för stort för att arbetsgivarna ska kunna täcka det. Dessutom påpekar de att högskolan kvalitet är betydligt sämre än vad Saco gör gällande. Almegas företrädare instämmer dock i att arbetsgivarens roll är viktig och föreslår ett skatteavdrag för kunskapsinvesteringar i arbetslivet för att öka möjligheten att träna upp anställda internt.
