Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Pensionsmiljarder kan ge facklig makt

Publicerad

Pensionsmiljarder kan ge facklig makt

Världens pensionsfonder är en stor ekonomisk maktfaktor. LO vill att facket ska se till att pengarna investeras etiskt.

LO samlade nyligen fackliga ledare från 15 länder. Högst på dagordningen var frågan om hur facket ska hävda sig i den globala ekonomin.
- Om löntagarnas pensionsfonder används strategisk kan de få ett enormt inflytande, säger LO:s ordförande Bertil Jonsson.
- I dag uppgår kapitalet till elva tusen miljarder dollar. Det är lika mycket som Sveriges nuvarande BNP i 50 år.
LO vill att facket ska se till att få mer inflytande över hur pensionspengarna placeras. Etiska riktlinjer ska tas fram inom FFI, Fria Fackföreningsinternationalen.
- Det viktigaste är att enbart investera i företag som följer ILO:s konventioner och inte använder sig av barnarbetare till exempel, säger Bertil Jonsson.
- Det blir en enorm kraft om tio länder samtidigt bojkottar ett företag som inte sköter sig. Aktien skulle dyka rätt ner.
Samtidigt poängterar Bertil Jonsson att det viktigaste är att pengarna ger största möjliga avkastning. Löntagarnas pensionspengar får inte riskeras.
Men i dag är det i få länder som facket har inflytande över pensionspengarna. Sverige ligger längst fram.
- De nationella facken måste börja med att ställa krav på inflytande. I USA finns många företagsanknytna fonder. Just nu förs diskussioner om att facket kan få inflytande i dem.
En idé är att bygga upp egna pensionsfonder, vilket facken i USA och Kanada gjort.
- Solidaritetsfonden i Kanada har blivit en "jobbskaparfond". Den investerar bara i kanadensiska företag för att främja den inhemska sysselsättningen, säger Bertil Jonsson.

JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 1999  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.