Vilka förändringar bör ske för att vi kan och vill jobba längre upp i åldrarna? Den frågan har Pensionsåldersutredningen sökt svar på mot bakgrund av att vi lever allt längre.
Utredningen föreslår att rätten att stanna kvar på sin arbetsplats höjs från 67 till 69 år. 61-årsgränsen för när man först får ta ut sin allmänna pension bör stegvis höjas till 63 år med start till 62 år 2015.

Utredningen vill också införa ett nytt begrepp - riktålder för pension - som ska följa medellivslängden uppåt. Den ska enligt de beräkningar som görs nu landa på 66 år 2019 och successivt öka till 67 år 2022 och 68 år 2034.

Som en följd av de höjda åldersgränserna måste en rad socialförsäkringar anpassas som bland annat sjukersättning och a-kassa. Kostnaden för staten beräknas till 1,8 miljarder kronor 2019 när riktåldern höjs första gången. Men intäkterna av att fler arbetar längre beräknas bli större, 5,1 miljarder kronor, vilket ger en nettointäkt på 3,3 miljarder kronor.

Utredningen vill också höja åldersgränsen kraftigt för tjänstepensioner - från dagens 55-årsgräns till 62 år 2017 enligt förslaget. Tjänstepensioner styrs av avtal mellan fack och arbetsgivaren, regeringens utredare Ingemar Eriksson vill inte lagstifta utan förespråkar att det inleds trepartssamtal i ärendet.

Andra åtgärder för att fler ska kunna arbeta längre är att möjligheterna till studiestöd för personer i åldern 45-57 år ska ökas, bland annat genom möjlighet till 40 veckors studielån för personer mellan 55 och 57 år.

Unionen ger det nya förslaget både ris och ros.
- Det är positivt med åtgärder som till exempel förbättringar i arbetsmiljö och möjlighet till studielån längre upp i åldrarna så att de som vill och har möjlighet kan arbeta länge. Men för att skapa fler arbetstimmar är det också viktigt att yngre kommer i arbete tidigare och att medelålders kan arbeta fler timmar, säger Gunilla Dahmm, Unionens pensionsexpert.

När det gäller förslaget att höja åldersgränsen för den allmänna pensionen från 61 till 62 är Gunilla Dahmm mer tveksam.
- Flexibiliteten bli lidande genom att man flyttar upp de undre gränserna. Det är stora individuella variationer beroende på vad man har för jobb och hälsa. Jag tycker att det viktigt med ett system som tar hänsyn till olika individers förmåga och att det ges möjlighet att trappa ner lite för att kunna jobba längre, säger hon.

Förslaget att tjänstepensionens åldersgräns höjs från dagens 55 år till 62 år riskerar enligt Unionen att leda till minskad flexibilitet och en inskränkning i kollektivavtalen.
- Att vi har 55-årsgräns i tjänstepensionsavtalen bidrar inte till att avfolka arbetsmarknaden. 2011 var det 16 personer som tog ut tjänstepension från 55 år. Fortfarande går 80 procent i pension vid 65 år trots att vi har haft ett flexibelt pensionssystem sedan många år tillbaka, 65 är en stark norm, säger Gunilla Dahmm.

- Vi har ett bra och flexibelt ITP-system, jag ser risker med förslaget från lagstiftaren att man vill begränsa parternas möjligheter kring avtalen.